Svenska EU-politiker oense om vad omställningen får kosta

EU-parlamentet samlades i veckan i Strasbourg. Tre av debatterna lockade flera svenska ledamöter att ta till orda. I två av dem – om ren energi och om genomförandet av EU:s naturrestaureringslag – återkom samma fråga: vad klimatomställningen får kosta, och vad det kostar att låta bli.

Kärnkraft eller sol och vind?
I debatten om ren energi i EU:s politik tog Moderaternas Jörgen Warborn avstamp i svensk energipolitik. Enligt Warborn valde Socialdemokraterna och Miljöpartiet, när de senast styrde Sverige, att stänga fullt fungerande kärnkraft. Resultatet blev enligt honom mindre fossilfri el, högre elpriser och att Sverige tvingades elda olja – 140 000 liter i timmen – för att hålla igång elsystemet.

Warborn efterlyste teknikneutrala EU-fonder, en europeisk satsning på små modulära reaktorer och snabbare tillstånd, så att en reaktor som godkänts i ett land inte behöver börja om från noll i nästa.

– Kärnkraften är ren energi. Det är dags att EU behandlar den som det, sade Warborn.

Miljöpartiets Isabella Lövin vände sig mot politiker på högerkanten som enligt henne skyller höjda levnadskostnader och elpriser på klimatomställningen.

– Det är den förnybara energin som är den billigaste energin, och därför måste vi fortsätta bygga ut sol- och vindkraft snabbt, sade Lövin.

Hon pekade på att techbolag som Google, Microsoft och Meta står i kö för att bygga datahallar där den billiga elen finns, bland annat i Sverige. Hushållen och industrin måste gå först, menade Lövin.

– Om vi tillåter techbolagen att etablera sig utan motkrav och utan hänsyn till hushållen och industrin, så riskerar vi en smäll längre fram, sade Lövin.

Enligt Centerpartiets Emma Wiesner underinvesterar EU med 420 miljarder euro varje år.

– Några av er vill ha diskussionen om förnybart kontra kärnkraft. Så okej, kör. Låt oss ta den diskussionen. Men i morgon, låt oss se verkligheten i ögonen. Börja göra jobbet, sade Wiesner.

Pengarna måste gå till båda teknikerna, menade hon, annars väntar betydligt högre energipriser.

Socialdemokraternas Sofie Eriksson berättade att hon hade ett annat tal förberett, men valde att svara extremhögern i kammaren, som hon menade bara talade om kostnaderna för att bygga och investera.

– Vad kostar torka? Vad kostar översvämning? Vad kostar skogsbrand efter skogsbrand? sade Eriksson.

Priset för att avstå är enligt Eriksson djup arbetslöshet, högre mat- och elpriser och ett ökat beroende av stater som inte delar synen på demokrati.

– Vi har råd att ta ansvar. Vi har råd att investera i energisystem och nyproduktion. Vi har råd att bli mer oberoende. Det är faktiskt billigare, sade Eriksson.

Notan för naturen
Frågan om kostnader återkom i debatten om genomförandet av EU:s naturrestaureringslag.

Moderaternas Jessica Polfjärd beskrev skogs- och lantbrukarna som en grundpelare för den gröna omställningen, men menade att de i dag hindras av regelkrångel och tung byråkrati. Hon hänvisade till beräkningar enligt vilka upp till en miljon hektar produktiv skogsmark kan behöva tas ur bruk bara i Sverige för att genomföra lagen. Det skulle enligt Polfjärd innebära en förlust av virke som behövs för att bygga hus, ersätta fossila material och satsa på bioekonomin.

– Naturrestaureringslagen måste därför ses över från grunden för att den inte ska hindra den gröna omställningen och urholka äganderätten, sade Polfjärd.

Sverigedemokraternas Beatrice Timgren gick längre.

– Naturrestaureringslagen kuppades igenom i sista stund och nu kommer konsekvenserna, nu kommer notan, sade Timgren.

Hon kritiserade EU-kommissionen för att ännu inte ha lagt fram den kostnadsplan som enligt henne utlovats. Timgren hänvisade till en uppskattning från Naturvårdsverket om att lagen bara i Sverige kan kosta runt 20 miljarder kronor per år fram till 2032. Som exempel lyfte hon fram torven, som hon menade behövs i svensk livsmedelsproduktion men nu riskerar att begränsas.

– Vad vinner vi på att europeisk produktion ersätts av import? Är det verkligen värt 20 miljarder? Skrota naturrestaureringslagen, sade Timgren.

Miljöpartiets Pär Holmgren såg det motsatt. Han beskrev naturrestaurering som det enskilt viktigaste som går att göra för att begränsa den globala uppvärmningen, vid sidan av att skapa ett fossilfritt samhälle. Våtmarker binder kol och mildrar följderna av både skyfall och torka, framhöll han.

– Det är naturens eget försäkringsbolag, och försäkringar brukar vi vara villiga att betala för, sade Holmgren.

Hans kritik gällde i stället genomförandet. Enligt Holmgren har bara nio länder hittills svarat, och flera av dem – däribland Sverige – levererar alldeles för lite.

Ordning eller lyssnande?
Den tredje debatten gällde studentprotesterna i Frankrike som på flera håll har övergått i våld mot skolor, poliser, brandmän och lärare – och vänsterextrema partiers roll i att uppvigla till våldet.

Moderaternas Tomas Tobé sade att unga har rätt att demonstrera, men att det som skett i Frankrike har utvecklats till något annat. Han anklagade extremvänstern för att kapa protesterna och underblåsa våldet.

– Jag måste säga att ni borde skämmas – skämmas över vad ni gör just nu. För fredliga protester är en demokratisk rättighet. Våld och förstörelse är det inte, sade Tobé.

Han uppmanade Frankrikes president Emmanuel Macron att återställa ordningen och eleverna att återvända till skolan.

Sverigedemokraternas Charlie Weimers riktade udden mot det franska vänsterpartiet La France insoumise.

– Frankrike brinner, och ett parti som finansieras av europeiska skattebetalare hjälpte till att tända elden, sade Weimers.

Enligt Weimers betecknar fransk underrättelsetjänst upploppen som en operation av partiet och dess ombud. Partiet ingår i Europeiska vänsteralliansen, som enligt Weimers tar emot EU-pengar på villkor att den respekterar rättsstatens principer. Han uppmanade ledamöterna att begära att EU:s myndighet för europeiska politiska partier granskar om alliansen fortfarande uppfyller kraven för stöd.

– Ett parti som ursäktar våld mot polisen förtjänar inte en enda cent av europeiska pengar, sade Weimers.

Socialdemokraternas Evin Incir instämde i att våld aldrig är acceptabelt, men vägrade låta det bli en ursäkt för att inte lyssna på de unga. Enligt Incir har elever på nästan 600 skolor i Frankrike gått ut på gatorna med krav på lärare i klassrummen, trygga skolor och en rättvis chans att bygga sin framtid. Hon drog paralleller till sin egen uppväxt i Göteborg.

– Ärligt talat förstod jag aldrig högern då, och jag förstår dem inte heller i dag, de som förringade våra krav på den tiden, sade Incir.

Det var inga privilegier hon ville ha då, och det är inga privilegier de unga i Frankrike kräver i dag, menade Incir.

– Så ja, fördöm våldet. Men lyssna också på de unga som verkligen vill se förändring, sade Incir.