Sverige missnöjt med irländskt budgetbud – kräver större nedskärningar

EU:s ordförandeland Irland lade på lördagen fram ett nytt bud på EU:s flerårsbudget för 2028–2034, den så kallade förhandlingsboxen. Budet kommer några dagar före EU-toppmötet på torsdag och fredag då medlemsländernas stats- och regeringschefer ska diskutera frågan.

Irland föreslår en budget på 1 622 miljarder euro. Det motsvarar 1,16 procent av EU-ländernas samlade bruttonationalinkomst (BNI) och är åtta procent mindre än kommissionens förslag från juli förra året, se tabell nedan.

Nedskärningarna är ojämnt fördelade. Pengarna som går direkt till medlemsländerna, främst jordbruks- och regionalstöd, lämnas i stort sett orörda. Det som krymper i den delen är framför allt en gemensam EU-reserv för kriser och gränsåtgärder. Desto mer skär Irland i forskning, företagsstöd och försvarsindustri, i stödet till länder utanför EU och i EU:s egen administration.

*Åtaganden i 2025 års priser, inklusive återbetalning av coronalånen (149,3 miljarder euro). Stödet till Ukraina och andra instrument utanför budgetramen ingår inte. Källor: kommissionens förslag och Irlands förhandlingsbox. Förändringen är Europaportalens beräkning.

Sverige: "Volymen måste ner"
Sveriges regering är långt ifrån nöjd.

– Vi kommer att kräva ytterligare nedskärningar. Volymen måste ner, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till Ekot.

– Som förslaget ser ut nu skulle det innebära en mycket stor höjning av Sveriges EU-avgift. Och vi är därför långt ifrån en överenskommelse, sade hon.

I ett brev till Irlands premiärminister Micheál Martin i slutet av september krävde regeringscheferna i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Österrike och Finland att kommissionens förslag skulle minskas med "flera hundra miljarder euro" och att "alla rubriker" skulle bidra till besparingarna. Irland stannar vid en minskning av budgeten på 141 miljarder.

Budet går också på tvärs mot regeringens prioriteringar. Satsningar på nya områden ska enligt regeringen motsvaras av neddragningar "framför allt inom sammanhållningspolitiken, men också inom delar av den gemensamma jordbrukspolitiken". Samtidigt har regeringen välkomnat att kommissionen ville satsa mer på säkerhet och konkurrenskraft. Irlands bud gör närmast det omvända: jordbruks- och regionalstöden skonas, medan forskning, företag och försvarsindustri får 13 procent mindre än kommissionen föreslog.

Regeringen vill att flerårsbudgeten ska ligga på omkring en procent av EU:s BNI.

Rabatten lämnas öppen
Frågan om Sveriges rabatt på EU-avgiften tar Irland inte ställning till. I förhandlingsboxen står det fortfarande att rabatterna antingen ska avskaffas eller behållas. Kommissionen vill slopa den svenska rabatten som är värd netto cirka åtta miljarder kronor per år.

– Jag tar inte ställning i den frågan. Förhandlingsboxen är som den är, sade Irlands EU-minister Thomas Byrne på en presskonferens på lördagen.

Tyskland: Ingen grund för en uppgörelse
De andra nettobetalarna reagerade på samma sätt.

– Nivån i det nya förslaget ger ingen grund för en överenskommelse, skrev den tyske förbundskanslern Friedrich Merz i ett uttalande, enligt Rapporteur.

Nederländernas finansminister Eelco Heinen var också kritisk.

– I den här takten blir det ingen uppgörelse före årsskiftet, sade han.

Österrikes EU-minister Claudia Bauer kallade nedskärningen av administrationen ett steg i rätt riktning, men sade att budet fortfarande är långt ifrån ett österrikiskt ja.

– Vi behöver omgående mer finansiell realism och mindre finansiellt drömland, sade en EU-diplomat till Financial Times.

Länderna som värnar jordbruks- och regionalstöden var mer återhållsamma. Polens EU-minister Ignacy Niemczycki skrev på sociala medier att budgetens storlek inte motsvarar EU:s ambitioner. En diplomat förklarade tystnaden för Rapporteur.

– Säger du att du gillar det nu, tar de mer från dig.

Irland: Något för alla
Thomas Byrne försvarade budet med att det var vad en majoritet av länderna ville ha.

– En mycket stark majoritet av medlemsländerna ville att de nationella tilldelningarna från det cypriotiska budet skulle behållas, sade han.

Han påpekade att budet sparar inom alla fyra rubriker och att den del som går till forskning, företag och försvarsindustri ändå mer än fördubblas jämfört med nuvarande budget.

– Ingen kommer att få allt den ville ha, men vi tror att det finns något för alla medlemsländer, sade Thomas Byrne.

Irland föreslår också en mildare reform av jordbruksstödet än i Cyperns bud i juni. Taket för hur mycket inkomststöd ett enskilt jordbruk kan få höjs till 300 000 euro per år, från 100 000 euro, och nedtrappningen av stöden till stora jordbruk blir mindre. Antalet anställda vid EU-institutionerna ska däremot hållas oförändrat, i stället för att öka.

Nya EU-avgifter ligger kvar
På inkomstsidan behåller Irland kommissionens alla fem förslag till nya egna medel för EU, bland dem en avgift på stora företag och en andel av intäkterna från utsläppshandeln. Paketet ska enligt Thomas Byrne ge 55 miljarder euro per år. En större del av intäkterna från EU:s koldioxidtull ska gå till budgeten, medan länder i Central- och Östeuropa får en gradvis infasning av utsläppshandelsdelen.

EU-parlamentets förslag, bland dem en digital avgift, finns inte med. Byrne förklarade att nya inkomstkällor måste ha alla länders stöd, ge betydande intäkter och vara klara till 2028.

Sverige är emot nya egna medel för EU.

EU-parlamentet: Stor makt, litet utfall
EU-parlamentet vill ha en budget som är omkring tio procent större än kommissionens förslag och avvisar Irlands bud.

– Nedskärningar som försvagar Europa kommer inte att få vårt godkännande, sade parlamentets huvudförhandlare Siegfried Mureșan (EPP) i ett uttalande.

Formellt har parlamentet stor makt. Utan ja från en absolut majoritet av ledamöterna blir det ingen ny budget, men parlamentet kan bara godta eller förkasta helheten. Vetot har aldrig använts, och enligt en sammanställning från Jacques Delors-institutet har parlamentet tidigare som mest lyckats höja budgeten med drygt en procent över ländernas nivå. Ordföranden i parlamentets budgetutskott, Johan Van Overtveldt, har varnat för att det kan bli annorlunda den här gången.

– Det måste finnas en första gång för allt, sade han till Rapporteur i september.

Vad händer nu?
Budet diskuteras av EU-ländernas ambassadörer och ministrar under veckan och av stats- och regeringscheferna på toppmötet på torsdag och fredag. Enligt Thomas Byrne får ledarna kanske tre tillfällen att enas före jul. I mitten av november står Irland värd för ett informellt toppmöte, och ett extra toppmöte kan hållas i slutet av november.

Därefter krävs parlamentets godkännande, och beslutet om EU:s inkomster måste godkännas i alla medlemsländer. Den nya budgetramen ska börja gälla den 1 januari 2028.