Warborn: Brexit ett misstag ur alla perspektiv

Den 20 november tar Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen emot Storbritanniens premiärminister Andy Burnham i Bryssel. Det blir det andra toppmötet mellan EU och Storbritannien sedan brexit. Inför mötet debatterade EU-parlamentet på tisdagen relationen.

Flera talare gick längre än vad som står på toppmötets dagordning.

– Alla alternativ måste ligga på bordet, från ett särskilt partnerskap till fullt EU-medlemskap, sade Sandro Gozi från den liberala RE-gruppen.

Terry Reintke från de gröna sade att Storbritannien självklart kan komma tillbaka.

– Brexit var ett misstag och att erkänna det är inte ett tecken på svaghet utan ett tecken på styrka, sade hon.

Tysken Bernd Lange från den socialdemokratiska S&D-gruppen skissade en väg i flera steg. Först avtalen vid toppmötet, sedan det han kallade "Swiss plus" med politiskt samarbete, säkerhetssamarbete och tullunion och därefter ett perspektiv på en återförening med EU.

Hans partikamrat Katarina Barley manade samtidigt till ödmjukhet.

– Vi ska inte ge några lektioner, det tillkommer oss över huvud taget inte. Vi ska acceptera vad britterna vill, sade hon.

Misstag – men inget krav på medlemskap
Även i den kristdemokratiska och konservativa EPP-gruppen, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, beskrevs brexit som ett misstag. Ingen av gruppens talare förespråkade dock ett brittiskt återinträde. I stället efterlyste de fördjupat samarbete eller, som irländaren Seán Kelly, någon form av associerat medlemskap.

Jörgen Warborn (M) ser nu en möjlighet att knyta banden med Storbritannen.

– Jag anser att brexit var ett misstag ur alla perspektiv. Men nu finns det äntligen ett momentum för att börja bygga något framåtblickande, sade Jörgen Warborn (M) som pekade på att Storbritannien är EU:s näst största handelspartner och menade att Storbritannien är en grundbult i europeisk säkerhet.

Tysken David McAllister (EPP) sade att de avtal som förhandlas fram nu bör vara golvet och inte taket för ambitionerna. Irländaren Seán Kelly (EPP) ville att Storbritannien ska stå först i kön om EU erbjuder någon form av associerat medlemskap, något EU erbjudit Kanada.

Extremhögern hänvisar till folkviljan
Från extremhögern lät det annorlunda.

– Det var en triumf för demokratin och för folkviljan, sade tysken Marc Jongen från den ultranationalistiska ESN-gruppen om brexit.

Storbritannien får inte låta ledare som landets nuvarande socialdemokratiske premiärminister Andy Burnham övertala in landet tillbaka i medlemskap, enligt Jongen. Begränsat praktiskt samarbete, som studentutbyte och bättre handelsvillkor, såg han dock inga hinder för.

Fransmannen Christophe Bay från högerextrema PfE riktade sig mot kommissionen.

– Storbritannien är en partner som ska respekteras, inte en folkomröstning som ska rättas till, sade han.

Att samarbeta innebär inte att återansluta sig, enligt Bay, som varnade kommissionen för att göra samarbetet till ett väntrum för ett återinträde.

Opinionen har svängt
I juni 2016 röstade britterna med 51,9 mot 48,1 procent för att lämna EU. I dag anser 57 procent av britterna att beslutet var fel, mot 30 procent som anser att det var rätt, enligt en undersökning från opinionsinstitutet Yougov i juni.

I Yougovs senaste mätning, från slutet av september, stöder 59 procent ett återinträde i EU medan 32 procent är emot.

Mest stöd har ändå en närmare relation till EU utan medlemskap i unionen, den inre marknaden eller tullunionen. Det alternativet stöds av 73 procent av britterna och av 64 procent av dem som röstade för att lämna. Stödet för ett återinträde faller också om Storbritannien inte skulle få behålla sina tidigare undantag, exempelvis från euron och passfriheten i Schengen. Då stöder 35 procent ett återinträde och 43 procent är emot, enligt junimätningen.

Premiärminister Burnham har själv inte föreslagit att landet ska gå med igen. En ny folkomröstning vore inte rätt just nu, men den är möjlig i ett framtida valmanifest för Labour, sade han till BBC i slutet av september.

Rysk påverkan i fokus
Burnham har också sagt att Ryssland bedrev statsstödd påverkan inför folkomröstningen 2016, rapporterade Europaportalen tidigare i oktober. Det tog flera ledamöter fasta på.

Liberalen Michał Kobosko påminde om att brexit såldes in som ett löfte om att ta tillbaka kontrollen.

– Det var inte att ta tillbaka kontrollen. Det var att förlora kontrollen till främmande makter, sade Kobosko.

Den ungerska socialdemokraten Klára Dobrev gick längre.

– Brexit byggdes på lögner, sade hon.

Dobrev hävdade att lögnerna från högerextrema politiker finansierades och stöddes av rysk propaganda. Luxemburgska Isabel Wiseler-Lima från EPP-gruppen berömde Burnham för att han pekat ut Moskva som upphovet till en kampanj med hybridattacker och ville se mer samarbete mot hybridhot och desinformation.

Krav på flexibilitet
Flera ledamöter efterlyste att EU ska vara mer tillmötesgående. Sverigedemokraten Charlie Weimers från den nationalkonservativa ECR-gruppen kritiserade att EU krävt miljardbelopp för brittiskt tillträde till unionens försvarsprogram Safe, samtidigt som EU förhandlar fram skräddarsydda försvarsupplägg med Kanada och marknadstillträde sektor för sektor med Schweiz.

– Sunt förnuft säger att vi bör söka en så nära relation som möjligt med Storbritannien. Det vi behöver är flexibilitet, sade Weimers.

Den nederländske socialdemokraten Thijs Reuten vill att Storbritannien ska kunna delta i de försvarsprogram som skrivs in i den europeiska konkurrenskraftsfonden.

– Made in Europe-protektionism som stänger ute våra närmaste och mest sammanlänkade partner försvagar oss, sade han.

Finländaren Mika Aaltola (EPP) förordade ett pragmatiskt och flexibelt partnerskap där även ett delvis brittiskt tillträde till EU:s inre marknad ingår. Socialdemokraten Bernd Lange uppmanade parlamentet och ministerrådet att inte skada processen med protektionistiska diskussioner.

Jörgen Warborn satte dock gränser.

– Tillgång till den inre marknadens fördelar måste komma med motsvarande skyldigheter, inget russinplockande, sade han.

Unga i fokus
Att Storbritannien återvänder till utbytesprogrammet Erasmus+ 2027 välkomnades från flera håll, men flera talare påpekade att problemen för unga inte är lösta.

Ett nytt system för ungdomsutbyte ska ge unga möjlighet att bo, arbeta och resa i varandras länder i upp till tre år, sade Irlands EU-minister Thomas Byrne, vars land är EU:s ordförandeland.

– Unga människor kommer att vara de bästa brobyggarna och ambassadörerna, sade EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič, som förhandlar med Storbritannien.

Paket till toppmötet
Kommissionen siktar på att ungdomsutbytet ska bli klart till toppmötet i ett paket tillsammans med gemensamma regler för livsmedel, djur- och växthälsa och sammanlänkning av EU:s och Storbritanniens system för handel med utsläppsrätter, enligt handelskommissionär Šefčovič. Förhandlingarna om brittiskt deltagande i EU:s inre elmarknad och om ett brittiskt bidrag till EU:s sammanhållningspolitik fortsätter efter mötet.

När förhandlingarna är klara måste medlemsländerna i ministerrådet godkänna avtalen innan de kan träda i kraft. Vid toppmötet väntas ledarna anta en gemensam förklaring.