Trots att alla ledamotsval till den amerikanska kongressen ännu inte är räknade har Demokraterna med marginal erövrat parlamentets två kamrar, en seger som kan bli ännu större när röströstningen är klar. Valet ses som en dom över president Donald Trumps andra mandatperiod, med ilska över levnadskostnader, tullar och kriget mot Iran som drivande faktorer.

Men den makt som betyder mest för Europa, över handel, utrikes- och säkerhetspolitik, ligger dock kvar i Vita huset.

Försiktig lättnad
De första reaktionerna från EU-parlamentet blandade lättnad med försiktighet. Den tyske socialdemokraten Tobias Cremer, utrikespolitisk talesperson för SPD:s ledamöter i EU-parlamentet, menade att de amerikanska väljarna har straffat Trumps utrikespolitiska äventyr och hans närhet till autokrater.

– Vi måste i Europa vara mycket, mycket försiktiga och se till våra egna styrkor, för att tydligt signalera att det inte vore någon bra idé av Donald Trump att trappa upp ytterligare nu, sade Tobias Cremer till Deutschlandfunk.

Liberalen Marie-Agnes Strack-Zimmermann, ordförande i EU-parlamentets försvarsutskott, lyfte fram säkerhetspolitiken.

– Säkerhetspolitiskt har Natos artikel 5 möjligen stärkts genom detta, sade hon.

Samtidigt underströk hon att Trump fortfarande är president och att Europa måste fortsätta på den inslagna vägen mot att bli mer självständigt och skydda sin kontinent.

De grönas Sergey Lagodinsky pekade på de skador som redan har uppstått.

– Mycket av det går inte att göra ogjort. Det finns så mycket återuppbyggnad att göra tillsammans att jag ärligt talat förtvivlar över om det går att klara, sade han.

Utrikespolitiken blir presidentens arena
Redan före valet varnade bedömare för att en demokratisk seger kan få motsatt effekt för Europa. En president som blockeras på hemmaplan söker sig till utrikespolitiken, där han har störst handlingsfrihet.

– Det har ofta hänt att presidenter som förlorar kontrollen över representanthuset och senaten tar till den blanka leksak de har, utrikespolitiken, eftersom de där har mycket stort handlingsutrymme, sade Anthony Gardner, USA:s tidigare EU-ambassadör under Barack Obama, till EUobserver.

Den tyske veterandiplomaten Wolfgang Ischinger, mångårig ordförande för säkerhetskonferensen i München, drog samma slutsats.

– Vi måste förbereda oss på inte mer harmoniska transatlantiska förbindelser, utan mer bitterhet och ännu fler krav från Trump på Europa, sade han till Politico.

Socialdemokraten Brando Benifei, som leder EU-parlamentets delegation för förbindelserna med USA, kallade scenariot oroande. Han hoppas ändå att den nya kongressen kan bli en starkare röst i frågor som handel, säkerhet, Nato och AI-säkerhet.

– Vi hoppas alltid på mer stabilitet och förutsägbarhet, även om vi vet att Trump kan komma att ägna ännu mer uppmärksamhet åt utrikespolitiken om han förlorar kontrollen över kongressen, sade Brando Benifei till Rapporteur före valet.

Handel och Ukraina utom kongressens räckhåll
Tullarna är ett exempel på var kongressen har svårt att ingripa. Efter att USA:s högsta domstol i februari underkände Trumps nödtullar flyttade administrationen dem till en annan del av handelslagstiftningen, som låter presidenten agera utan omröstning i kongressen, rapporterar Euronews.

Bernd Lange, socialdemokrat och ordförande i EU-parlamentets handelsutskott, räknar med att Trump efter valet kan väcka liv i den handelskonflikt som legat vilande i månader. Tullar på europeiska läkemedel och maskiner är enligt honom ett möjligt scenario.

– Därför måste vi som EU fortsätta att hålla en tydlig linje mot Trump, sade Bernd Lange enligt Tagesschau.

Även stödet till Ukraina kan landa i samma dragkamp. Många demokrater vill anslå nya pengar, men under de senaste två åren har Vita huset låtit medel som kongressen beviljat löpa ut genom att hålla inne dem till budgetårets slut, enligt Euronews.

"Européerna bör behandla öronmärkta medel som en avsikt, inte ett åtagande", skrev Nevada Joan Lee, policyanalytiker vid tankesmedjan European Council on Foreign Relations (ECFR), i en kommentar förra månaden.

Europa har redan gått om USA som största givare till Ukraina, enligt siffror från Kielinstitutet. EU:s stats- och regeringschefer har dessutom åtagit sig att täcka Ukrainas extra finansieringsbehov nästa år.

På onsdagen är EU-kommissionen värd för ett möte som ska förbereda samtal om Ukraina i Abu Dhabi nästa vecka, med bland andra Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Världsbanken och Nato.

Nato väntar på december
Inom Nato är oron störst för en kommande amerikansk översyn av truppnärvaron i Europa, som väntas i december. Fem Nato-diplomater sade före valet till Politico att de fruktar att en valförlust kan få Trump att trappa upp sina angrepp på alliansen. Tre av dem pekade på risken att tusentals fler soldater dras hem.

– Vanligtvis blir det för försvagade presidenter i slutet av sin tid en blandning av att ge utlopp för frustration och äventyrlighet i utrikespolitiken, sade en högt uppsatt europeisk försvarstjänsteman till Politico.

Alla delar inte den bilden. Den tidigare amerikanske diplomaten Kurt Volker sade till Politico att han inte räknar med några stora förändringar för Nato, eftersom Trump står ensam i frågan om att lämna alliansen eller skära ned truppnärvaron.

Viktigare på lång sikt
Tankesmedjan ECFR betonar i en analys före valet att resultatet främst säger något om vad som kommer efter Trump.

"En demokratisk seger i mellanårsvalet kan betyda enormt mycket på lång sikt men förändra väldigt lite på kort sikt", heter det.

Enligt ECFR:s egen forskning nämns europeiska frågor knappt i Demokraternas utrikespolitiska diskussioner. ECFR räknar också med att administrationens stöd till högerextrema partier i Europa kommer att öka.

Den nya kongressen tillträder i januari. Fram till dess har Republikanerna majoritet i båda kamrarna och Trump har redan gjort klart att han tänker använda sitt veto för att stoppa Demokraternas politik.