EU har inlett en viktig men svår balansgång mellan egen konkurrenskraft och skadliga beroenden av säkerhet, teknik och råvaror. Vår handel gentemot omvärlden har varit en förutsättning för tillväxt i decennier. Europa kan inte ge sig in i ett subventionsrace med USA eller Kina – och bör inte heller försöka. Att landa rätt i dessa avvägningar kommer att bli avgörande för EU:s ekonomiska framtid. Det skriver gästkrönikör Fredrik Sjögren, Svenskt Näringsliv.

Allt fler europeiska politiker börjar inse att det inte bara handlar om att övervintra handelskrigen gentemot USA och Kina. Faktum är att EU har stor potential som innovationsunion.  En resultatorienterad innovationspolitik vore ett väldigt bra första reformsteg för EU. Ett andra steg är att inrätta en modell där företag kan registrera sig direkt till EU för arbetsmarknadsregler, konkursregler och beskattning. Tillsammans skulle dess reformer höja tillväxten väsentligt. Det skriver Stefan Fölster och Anna Rennéus Guthrie, Frivärld.

EU-parlamentet och medlemsländerna har nått en uppgörelse som kraftigt minskar kraven på företags hållbarhetsredovisning och ansvar för mänskliga rättigheter. Uppgörelsen innebär att tusentals företag undantas från regler som klubbats de senaste åren. Kritiker kallar beslutet för ett haveri för klimatarbetet, medan förespråkarna talar om en historisk kostnadsminskning.

EU-kommissionen lägger fram en omfattande plan för att minska unionens beroende av Kina och andra länder som använder handel som maktmedel. Tre miljarder euro ska mobiliseras inom ett år för att säkra tillgång till kritiska råmaterial.