Sammanställningen är baserat på tre huvudkategorier – kulturell dynamik, kreativ ekonomi och en gynnsam miljö – fördelat på nio områden som styrs av 29 indikatorer som antalet museer och konsertsalar, jobb inom den kulturella och kreativa sektorn, patentansökningar inom it och den tillit som invånarna känner för varandra.
Indikatorerna kommer från en rad källor som Eurostat, Eurobarometern, Tripadvisor och universitetsrankingar. Indexet ska publiceras vartannat år.
De 160 städerna har valts ut för att de varit europeisk kulturhuvudstad, har ett UNESCO-erkännande som kreativ stad eller haft minst två internationella kulturfestivaler. Vissa städer som uppfyller något av kriterierna har inte tagits med på grund av att inte tillräcklig data funnits om dem eller att de har färre än 50 000 invånare.
Att London hamnar så långt nere på indexet beror enligt forskarna på dess storlek och höga BNP. Och eftersom indikatorerna i sammanställningen ställs i jämförelse med antalet invånare hamnar London längre ned trots dess stora kulturella utbud.