EU-ländernas finansministrar enades på tisdagen om nya momsregler som ska anpassas till den digitala tidsåldern. De nya reglerna ska bekämpa skattefusk, stödja företag och främja digitalisering. Från 2030 blir momsrapportering för gränsöverskridande handel helt digital genom e-fakturor. Digitala plattformar som förmedlar korttidsboende och persontransporter blir också skyldiga att betala moms i de flesta fall där enskilda tjänsteleverantörer inte gör det.

– [Korttidsuthyrning av boende] är en bransch som har vuxit fram ganska snabbt och där skattereglerna kommit lite efter. Nu anpassar vi reglerna efter den verklighet som vi har och får mer ordning att reda i den här delen av marknaden, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med tisdagens beslut.

Den totala skatten i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt, BNP,  minskade till 40,0 procent i EU 2023, jämfört med 40,7 procent 2022. Det meddelade Eurostat på torsdagen. I Sverige minskade skatten ännu mer från 43,2 till 42,3 procent 2023. Det placerar Sverige på sjunde plats över EU-länder med högst skatt.

Högst skatt i förhållande till BNP hade Frankrike med 45,6 procent vilket är en tydlig nedgång från 47,6 procent 2022. Lägst skatt betalades i Irland 22,7 procent vilket är en tydlig ökning från 21,1 procent 2022.

Den tyska regeringen räknar med 58,2 miljarder euro lägre skatteintäkter under perioden 2024-2028 än vad som tidigare prognostiserats, skriver FT. För nästa år väntas intäkterna bli 12,8 miljarder euro lägre än majprognosen visade. Finansminister, liberalen Christian Lindner, kommenterade siffrorna: 

– Det finns inget utrymme kvar för omfördelning av inkomster. Nya utgiftsönskemål kan inte uppfyllas, tvärtom måste vi konsolidera ännu mer, sade han.

Nedrevideringen skapar spänningar i regeringskoalitionen där socialdemokrater och gröna vill låna mer pengar till investeringar, medan Lindners liberala parti kräver strikt budgetdisciplin. Tyskland väntas gå in i recession i år, vilket blir landets andra år i rad med negativ tillväxt.

Frankrikes konservative premiärminister Michel Barnier har framfört sin regeringsförklaring, rapporterar Ekot. Ett av de tydligaste budskapen var att Frankrike behöver spara. Storföretag kommer att beskattas hårdare, och det kommer även fossildrivna bilar att göra. Michel Barnier fångade i sitt tal upp flera av de mest infekterade politiska frågorna. Han öppnade för att reformera den av många avskydda pensionsreformen, och minimilönerna höjs med två procent.

Michel Barnier lovade att ökad mental hälsa skulle vara en av de högsta prioriteringar för regeringen för 2025. 

– Jag vill säga det tydligt: ​​mental hälsa är allas angelägenhet: staten, lokala myndigheter, företag, föreningar. Vi kommer därför att göra mental hälsa till den viktigaste nationella frågorna 2025, sade Barnier, rapporterar Euractiv.

Enligt franska myndigheter drabbas var femte medborgare av psykiska problem, särskilt ungdomar. Psykisk ohälsa är, enligt regeringens uppgifter, den främsta sjukförsäkringskostnaden i Frankrike.

Moderaternas EU-parlamentariker Jessica Polfjärd får ett skattetillägg på nästan 104 000 kronor efter att hon redovisat sin lön i fel valuta i deklarationen, rapporterar nyhetsbyrån Siren, uppger Dagens Industri.  Om man har lämnat en oriktig uppgift i en inkomstdeklaration kan man bli skyldig att betala en avgift så kallat skattetillägg.

Trots låsta politiska positioner finns det fortfarande förhoppningar om att kunna komma i mål med översynen av energiskattedirektivet innan det stundande Europaparlamentsvalet, skriver Aktuell Hållbarhet. Enligt det belgiska ordförandeskapet finns det fortfarande flera möjligheter att rädda den efterlängtade översynen på mållinjen.

Under tisdagen tog rådet bort Bahamas, Belize, Seychellerna och Turks- och Caicosöarna från förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, alltså så kallade skatteparadis. Kvar på listan är Panama, Fiji,  Ryssland och nio andra länder.

Danmark ser nu ut att bli först i världen med att införa en särskild klimatskatt på jordbrukets koldioxidutsläpp, rapporterar Ekot. Det finns en politisk majoritet för en skatt, men idén möter motstånd från lantbruket, där många ser en risk för att konkurrenskraften minskar, att jordbruksproduktionen dalar och att danska bönder ska slås ut.