EU-kommissionen meddelade på måndagen att man vänt sig till Världshandelsorganisationen, WTO, för att stoppa vad man anser är orättvis hantering av europeiska patent i Kina. Kinesiska domstolar har tagit sig rätten att bestämma globala licensavgifter för viktiga europeiska patent, särskilt inom telekom och 5G, utan att först få godkännande från patentägarna.

Detta tvingar europeiska företag att sänka sina avgifter världen över, vilket ger kinesiska tillverkare billigare tillgång till europeisk teknik. Om ingen lösning nås inom 60 dagar kan EU gå vidare med en rättslig process i WTO.

Ett liknande ärende pågår redan där Kina anklagas för att bötfälla företag som försöker skydda sina patenträttigheter i icke-kinesiska domstolar. Ett beslut i det fallet väntas under första kvartalet 2025.

Vänstergrupper i det franska parlamentet lyckades inte fälla den nya premiärministern, Francois Bayrou, i torsdagens misstroendeomröstning, rapporterar Reuters. Den liberala premiärministern, som regerar på en minoritet, fick indirekt stöd från socialdemokrater och ytterhögern som inte stödde avgångskravet. Orsaken till att premiärministern sitter kvar är att det pågår förhandlingar om årets statsbudget där oppositionen hoppas få igenom flera av sina krav.

Ett förslag i det tyska parlamentet om att ge Ukraina tre miljarder euro i nytt bistånd har fastnat i diskussion om hur det ska finansieras – ur statskassan eller genom nya lån, rapporterar Politico. 

Förbundskanslern, socialdemokraten Olaf Scholz, vill låna upp pengarna medan andra vill använda statskassan. I den pågående valrörelsen hävdar Scholz att pengarna måste lånas upp om de inte ska finansieras på bekostnad av Tysklands sociala välfärdssystem och pensioner. Oppositionen menar dock att även räntekostnader ska betalas och att ett misslyckande för Ukraina i kriget skulle bli ännu "dyrare och sämre för ekonomin."  

– Planerade ryska militära reformer skulle öka Rysslands truppantal med 30 procent är ett hot mot Nato och bör mötas med vaksamhet, sade chefen för Finlands militära underrättelsetjänst Pekka Turunen på torsdagen till Reuters. Om Ryssland lyckas öka antalet soldater skulle den totala styrkan uppgå till 1,5 miljoner man.

– Antalet ryska trupper baserade i Finlands närhet kan fördubblas eller tredubblas jämfört med perioden före Ukrainakriget, sade Pekka Turunen,