I går måndag bildade Litauens socialdemokrater en ny regeringskoalition med populisterna Nemunas Gryning och Bonde- och miljöpartiet, skriver Politico. Den nya regeringen, med majoritet i parlamentet, är omstridd då den inkluderar partiet Nemunas Gryning vars ledare dömts för antisemitiska uttalanden. En omröstning om den nominerade premiärministern Inga Ruginienė väntas i parlamentet i dag tisdag. Samtidigt planeras en protest mot koalitionen i Vilnius.

Litauens socialdemokratiske premiärminister Gintautas Paluckas har avgått. Beskedet kom i dag torsdag efter protester och mediegranskningar som lett till en korruptionsutredning, rapporterar Euronews. Bakgrunden är Paluckas affärer och en tidigare dom från 2012. Han nekar till anklagelserna och anser sig utsatt för en politisk attack. Hela regeringen väntas nu avgå.

En tysk pansarbrigad togs i går torsdag i tjänst i Litauen, rapporterar Ekot. Det är första gången sedan andra världskriget som Tyskland permanent stationerar trupp utomlands. Målet är att ha 5 000 tyska soldater på plats inom två år. Satsningen är en del av Natos förstärkta närvaro längs den östra flanken mot Ryssland.

Litauen ska spendera drygt en miljard euro på att stärka försvaret längs gränserna mot Ryssland och Belarus, meddelar landets försvarsdepartement på måndagen, enligt TT/SvD. Utgiftsökningen ska göra det möjligt för Nato-landet Litauen att ”blockera och bromsa fientliga staters handlingar”, enligt försvarsdepartementet. Bland annat kommer man att lägga 800 miljoner euro på stridsvagnsminor.

Litauens huvudstad Vilnius har tagit fram en plan för att evakuera sina 600 000 invånare på 48 timmar vid en eventuell rysk attack, uppger TT/GP. Planen presenterades av stadens borgmästare Valdas Benkunskas på en pressträff i onsdags.

Evakueringsövningar planeras till hösten. Vilnius ligger endast tre mil från Belarus, som Ryssland använde som utgångspunkt vid invasionen av Ukraina 2022.

Polen, Litauen, Lettland och Estland planerar att lämna Ottawakonventionen som förbjuder personminor, rapporterar Reuters. Beslutet tillkännagavs i ett uttalande på tisdagen och motiveras med det militära hotet från grannlandet Ryssland.

"Med detta beslut sänder vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda och kan använda alla nödvändiga åtgärder för att försvara vår säkerhet", skrev de fyra ländernas försvarsministrar.

Genom att lämna avtalet från 1997, som undertecknats av mer än 160 länder men inte av Ryssland, kan Nato-medlemmarna återigen börja lagra personminor. Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė förklarade att utträdet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser.

Även Finland överväger sedan december att lämna avtalet med hänvisning till Rysslands användning av personminor i Ukraina.

Litauen ställer sig bakom ett förslag om att fördubbla EU:s militära stöd till Ukraina till 40 miljarder euro under 2025, rapporterar Reuters. Enligt Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys behövs liknande belopp även framöver.

– Ukrainas väpnade styrkor kommer att vara den främsta avskräckande kraften för att hindra ryssarna från att återvända, sade Budrys till Reuters på söndagen.

EU:s utrikesministrar ska diskutera förslaget vid ett möte i Bryssel på måndag. Initiativet kommer från EU:s diplomatiska tjänst under ledning av tidigare estniska premiärministern Kaja Kallas. Kęstutis Budrys betonar att långsiktigt militärt stöd inte bör vara beroende av eventuella fredssamtal.