Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Polen och baltiska länder lämnar minförbudsavtal
Polen, Litauen, Lettland och Estland planerar att lämna Ottawakonventionen som förbjuder personminor, rapporterar Reuters. Beslutet tillkännagavs i ett uttalande på tisdagen och motiveras med det militära hotet från grannlandet Ryssland.
"Med detta beslut sänder vi ett tydligt budskap: våra länder är förberedda och kan använda alla nödvändiga åtgärder för att försvara vår säkerhet", skrev de fyra ländernas försvarsministrar.
Genom att lämna avtalet från 1997, som undertecknats av mer än 160 länder men inte av Ryssland, kan Nato-medlemmarna återigen börja lagra personminor. Litauens försvarsminister Dovilė Šakalienė förklarade att utträdet görs för att möjliggöra ett effektivt skydd av regionens gränser.
Även Finland överväger sedan december att lämna avtalet med hänvisning till Rysslands användning av personminor i Ukraina.
Litauen stödjer förslag om fördubblat EU-stöd till Ukraina
Litauen ställer sig bakom ett förslag om att fördubbla EU:s militära stöd till Ukraina till 40 miljarder euro under 2025, rapporterar Reuters. Enligt Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys behövs liknande belopp även framöver.
– Ukrainas väpnade styrkor kommer att vara den främsta avskräckande kraften för att hindra ryssarna från att återvända, sade Budrys till Reuters på söndagen.
EU:s utrikesministrar ska diskutera förslaget vid ett möte i Bryssel på måndag. Initiativet kommer från EU:s diplomatiska tjänst under ledning av tidigare estniska premiärministern Kaja Kallas. Kęstutis Budrys betonar att långsiktigt militärt stöd inte bör vara beroende av eventuella fredssamtal.
Litauen: Ryssland bakom brandattack mot Ikea
Litauiska åklagare anklagar Rysslands militära underrättelsetjänst, GRU, för att ha orkestrerat en brandattack mot en Ikea-varuhus i Vilnius i maj förra året, rapporterar Reuters.
– Ikeas färger är desamma som Ukrainas flagga – detta har stark symbolisk betydelse, sade Arturas Urbelis från litauiska åklagarmyndigheten på måndagen.
Två ukrainska medborgare, båda under 20 år, ska ha erbjudits 10 000 euro och en begagnad BMW för att utföra dådet. Branden inträffade tre dagar före en liknande brand i ett köpcentrum i Polen. Ryssland förnekar all inblandning i sabotageattacker.
Baltiska länderna kopplar bort sig från ryskt elnät
De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen tar på söndag ett historiskt steg när de kopplar bort sig från det ryska elnätet som de varit anslutna till sedan efter andra världskriget då Sovjetunionen ockuperade länderna, skriver Financial Times. Istället ansluter de sig till EU:s elnät via Polen.
– Vi integreras nu i världens största synkroniserade zon. Det är inte bara en teknisk åtgärd, utan också en historiskt och symboliskt mycket viktig handling, sade Litauens energiminister Žygimantas Vaičiūnas.
Övergången sker under höjd beredskap efter flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar i Östersjön det senaste året. Estland har därför placerat ut militär vid viktiga elanläggningar. Rysslands Kaliningrad-region, som tidigare ingått i samma system, kommer efter övergången att fungera som en egen energiö.
Baltiska länder höjer försvarsutgifterna kraftigt
Litauen och Estland blir först i Nato med att lova öka sina försvarsutgifter till över 5 procent av BNP. Detta efter att USA:s president Donald Trump föreslagit ett Natomål på fem procent. Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys sade till Financial Times att landet planerar spendera 5-6 procent på försvaret från nästa år till 2030, en fördubbling från dagens nivå. Estlands premiärminister Kristen Michal meddelade att även hans land siktar på 5 procent, upp från nuvarande 3,7 procent. Länderna ska finansiera ökningen genom lån och nedskärningar i offentlig sektor, men kritiker menar att planerna saknar trovärdighet.
Litauen utreder kabelbrott i Östersjön som terrorism
Riksåklagaren i Litauen meddelade på tisdagskvällen att man inleder en utredning om misstänkt terrorism efter att en undervattenskabel mellan Litauen och Sverige har skadats, rapporterar Ekot. Två datakablar i Östersjön, en mellan Finland och Tyskland och en mellan Sverige och Litauen, har på kort tid gått av eller skadats.
Europaparlamentariker nobbar premiärministerpost
Ledaren för Litauens valvinnande socialdemokrater, Vilija Blinkevičiūtė, bekräftade på onsdagskvällen att hon inte kommer att ta rollen som landets premiärminister efter partiets valseger i söndags, rapporterar Politico.
– Jag har inte kapacitet att vara premiärminister med tanke på min ålder [64 år] och hälsa, sade Blinkevičiūtė. Hon avböjde även platsen som ledamot i Litauens parlament, istället stannar hon kvar i Europaparlamentet där hon suttit sedan 2009.
Socialdemokrater valvinnare i Litauen
Litauens oppositionella Socialdemokraterna och dess samarbetspartier står som vinnare i söndagens parlamentsval, enligt det preliminära valresultatet, uppger TT/SVT. Partiet blev störst med 52 av 141 parlamentsplatser i valets andra omgång. Regerande kristdemokratiska Fosterlandsförbundet fick 28 platser. Socialdemokraterna har inlett samtal för att bilda en regeringskoalition med Bonde- och miljöpartiet samt partiet För Litauen.
Litauisk minister vill diskutera europeiska soldater i Ukraina
I början av året öppnade den franske liberale presidenten Emmanuel Macron för att skicka europeiska soldater till Ukraina. Av det blev dock inget. Men nu, efter att nordkoreanska soldater uppges ha satts in på aggressionsmakten Rysslands sida, vill Litauens utrikesminister kristdemokraten Gabrielius Landsbergis ta upp diskussionen om att sätta in europeiska soldater på ukrainsk mark.
"Vi famlar fortfarande efter initiativet och reagerar på upptrappningen i stället för att vända den. Macrons idéer bör nu ses över, bättre sent än aldrig", twittrade Landsbergis.
Socialdemokrater vill bilda regering i Litauen efter val
Litauens socialdemokrater siktar på att bilda en koalitionsregering efter söndagens parlamentsval, rapporterar Reuters. Partiledaren Vilija Blinkevičiūtė sade att de planerar att samarbeta med två andra vänsterpartier. Med 91 procent av rösterna räknade, ledde SD med 20 procent, följt av regeringspartiet Fosterlandsunionen med 17 procent.
Blinkevičiūtė lovade att utrikespolitiken inte skulle ändras och att stödet till Ukraina skulle fortsätta. Hon pekade på inkomster, bostäder, sjukvård och utbildning som viktiga frågor för väljarna. Valdeltagandet ökade till 52,1 procent jämfört med 47,2 procent för fyra år sedan.
Debatt i andra medier









