Senast uppdaterad: 10 januari 2023
Mer fakta
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier










Artiklar i ämnet
Medellivslängden i EU når rekordnivå efter pandemin
Den förväntade livslängden i EU ökade till 81,4 år under 2023, enligt siffror från Eurostat på fredagen. Det är en ökning med 0,8 år jämfört med 2022 och den högsta nivån sedan mätningarna började 2002. Detta sker efter nedgången i livslängd under coronapandemin 2020 och 2021.
Stora skillnader finns mellan EU:s regioner. Högst medellivslängd har spanska Madrid med 86,1 år medan bulgariska Severozapaden har lägst med 73,9 år.
Kvinnor i EU lever i genomsnitt 5,3 år längre än män, med en medellivslängd på 84,0 år jämfört med männens 78,7 år. Störst skillnad mellan könen finns i Lettland där kvinnor lever 10,1 år längre än män, medan Nederländerna har minst skillnad med endast 3,0 år. I Sverige är skillnaden näst lägst med 3,3 år.
EU-revisorer slår larm om bristande kontroll av coronastöd
Europeiska revisionsrätten riktar skarp kritik mot att reglerna för offentlig upphandling och statligt stöd inte följs när det gäller utbetalning från EU:s coronafond. De kritiserar även de länder som inte begär tillbaka felaktigt utbetalda bidrag eller som behåller EU-pengarna i statsbudgeten.
Karolinska Europas bästa sjukhus i ny rankning
Femte bäst i världen och bäst i Europa. Så placerar sig Karolinska universitetssjukhuset i Solna på tidskriften Newsweeks lista över världens bästa sjukhus, rapporterar TT/SvD.
Placeringen är den högsta sedan sjukhuset tog plats på listan för första gången år 2020.
Befolkningen åldras mest i Grekland – knapp ökning i Sverige
Medianåldern i EU under 2024 var 44,7 år – en ökning med 2,2 år sedan 2014, meddelade Eurostat på fredagen. Det betyder att hälften av befolkningen var äldre än 44,7 och andra halvan var yngre. Befolkningens åldrande var mest uttalad i Grekland, Italien, Portugal och Slovakien, där medianen ökade med 4,0 år. Sverige hade den lägsta ökningen, 0,1 år, bland 25 EU-länder med stigande medianålder. På Malta och i Tyskland minskade medianåldern under perioden.
Läkare arbetar från Rumänien och Spanien distansjobbar i svenska vården
Vuxenpsykiatrin vid Skaraborgs sjukhus anställer allt fler läkare som arbetar på distans och bara möter sina patienter digitalt. Bland annat från Rumänien och Spanien, rapporterar P4 Skaraborg.
Svårigheter att rekrytera ny personal är en orsak säger verksamhetschefen Henrik Hjulström. Han menar att läkarbristen hade varit större utan de här lösningarna.
EU antar nya regler för delning av patientdata över gränserna
EU-länderna godkände på tisdagen en ny lag som gör det enklare för medborgare att komma åt sina patientjournaler i hela EU. Det nya systemet kallas Europeiska hälsodataområdet, EHDS, och ska göra det möjligt att dela hälsodata mellan EU-länder på ett säkert sätt.
– EHDS kommer att förbättra kvaliteten och effektiviteten i vården och göra vårt hälsosystem mer motståndskraftigt mot framtida utmaningar, sade Izabela Leszczyna, hälsominister i Polen som är nuvarande ordförandeland i EU i ett uttalande.
Lagen innebär att varje EU-land måste inrätta en digital hälsomyndighet. Systemet ska även göra det möjligt för forskare att ta del av avidentifierad patientdata för att utveckla bättre behandlingsmetoder.
EU-plan lovar sjukhus bättre skydd från IT-attacker
För att få bukt på IT-attacker riktade mot sjukhus och vårdgivare föreslog EU-kommissionen på onsdagen en handlingsplan som ska vara helt genomförd 2026. Syftet är att förbättra möjligheten för upptäckt, beredskap och direkta insatser mot cyberbrottslighet riktad mot sjukvården. Bland annat ska det inrättas ett stödcentrum mot IT-brott för sjukvården och medlemsländerna ges möjlighet till ekonomiskt stöd till små och medelstora vårdgivare.
Under 2023 rapporterades 309 betydande cybersäkerhetsincidenter i EU som påverkade hälso- och sjukvårdssektorn.
EU lånar upp 90 miljarder
EU-kommissionen beslutade på onsdagen att ge ut nya EU-obligationer för att låna upp 90 miljarder euro, drygt 1000 miljarder kronor. Pengarna ska i huvudsak täcka upp kostnaderna för återhämtningsplanen under första halvåret 2025. Totalt under 2025 planeras en upplåning på 160 miljarder euro.
Oro när multiresistent tarmbakterie sprids: ”Tyst pandemi”
En multiresistent stam av E. coli-bakterien sprids snabbt i Europa. I kombination med resistensen är utvecklingen ”oroande”, enligt Folkhälsomyndigheten.
– Antibiotikaresistens är den tysta pandemin som ingen bryr sig om, säger Inga Fröding, utredare på FHM, rapporterar SVT.
Antibiotikaresistens riskerar att öka – EU på väg att missa mål
Mellan 2019 och 2023 ökade antibiotikakonsumtionen i EU med 1 procent, meddelade EU:s smittskyddsbyrå ECDC på måndagen. Det betyder att utvecklingen rör sig bort från 2030-målet om en minskning av antibiotika med 20 procent i EU för att förhindra farlig resistens.
– Att nå EU:s mål till 2030 kräver en enad, brådskande reaktion i hela EU för att förhindra att [antimikrobiell resistens] undergräver sjukvården. Detta är nyckeln till att skydda patienter och upprätthålla effektiviteten av antibiotika för framtida generationer, säger Dr Pamela Rendi-Wagner, ECDC:s direktör i ett uttalande.
Antimikrobiell resistens innebär att mikroorganismer blir resistenta mot antibiotika som normalt sett hämmar deras tillväxt eller dödar dem. Antimikrobiell resistens orsakar årligen över 35 000 dödsfall i EU/EES
Mest lästa artiklar i ämnet
Debatt i andra medier









