Socialstyrelsen vill behålla 60-årsgränsen för tarmcancerscreening trots att EU rekommenderar tester från 50 års ålder, rapporterar Sveriges Radio. Flera EU-länder har redan sänkt åldersgränsen i enlighet med rekommendationen.

Beslutet möter kritik från kirurger som pekar på att tarmcancer bland yngre ökat kraftigt. De menar att tidigare screening skulle kunna förbättra både överlevnad och livskvalitet för patienter.

Den förväntade livslängden i EU steg till 81,7 år under 2024, en ökning med 0,3 år från 2023. Det visar preliminära siffror som Eurostat publicerade i går torsdag. Sverige delar förstaplatsen med Italien för högst förväntad livslängd i unionen, båda med 84,1 år, tätt följt av Spanien på 84,0 år. Lägst är siffran i Bulgarien (75,9 år). Jämfört med 2019, före pandemin, har livslängden ökat i 24 av 26 granskade EU-länder.

EU-kommissionen betalade i dag fredag ut 1,6 miljarder euro (cirka 18 miljarder kronor) till Sverige från coronaåterhämtningsfonden. Utbetalningen kommer efter att Sverige uppfyllt 27 milstolpar för reformer och investeringar inom bland annat bostadsmarknad, arbetsmarknadsintegration och bekämpning av penningtvätt.

Sverige ansökte om medlen i december 2024 och fick grönt ljus från kommissionen i juni. Totalt får Sverige 3,5 miljarder euro från fonden, där utbetalningar sker stegvis baserat på genomförda åtgärder.

Antalet sjukhusbäddar i EU fortsätter att minska. Med 187 platser per 100 000 invånare hade Sverige den lägsta andelen i hela unionen 2023, enligt ny statistik från Eurostat som publicerades i dag tisdag. EU-snittet var 511 bäddar, ned från 516 året innan. Den allmänna nedgången förklaras av effektivare vård och mer öppenvård. Samtidigt hade Sverige näst störst andel bäddar inom långtidsvård på särskilda boenden, endast överträffat av Nederländerna. Bulgarien och Tyskland hade flest sjukhusplatser.

EU-kommissionen har beslutat att betala ut cirka 18 miljarder kronor till Sverige. Utbetalningen är den första till Sverige från EU:s coronafond. Stödet är prestationsbaserat och ges för redan genomförda investeringar i bland annat grön omställning, bredbandsutbyggnad och utbildning. Pengarna, som täcker åtgärder från 2020–2022, är en del av EU:s gemensamma återhämtning efter pandemin.

Sverige använder minst antibiotika till livsmedelsproducerande djur bland EU-länderna, enligt tidningen Land. Med 6 mg/kg biomassa ligger Sverige 7,5 gånger lägre än EU-genomsnittet på 45 mg/kg.

Endast Norge och Island, som inte är EU-medlemmar, har lägre användning. Sydeuropeiska länder som Cypern, Italien och Spanien förbrukar mest.

– Vad man förbrukar är viktigare än hur mycket, säger Jan Dahl, veterinär vid danska lantbrukarorganisationen.

Antibiotikaresistenta bakterier orsakar årligen 35 000 dödsfall i EU. Sedan 2023 är rapportering av antibiotikaförsäljning obligatorisk och EU:s mål är att halvera användningen till 2030.