Turkiska myndigheter har gripit 400 personer i samband med arbetardagsdemonstrationer i Istanbul, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till advokatgruppen CHD. Av de gripna misstänks 100 personer för att ha planerat en demonstration på Taksimtorget, där protester varit förbjudna sedan 2013.

För att förhindra folksamlingar stoppade myndigheterna delar av kollektivtrafiken i Istanbuls stadskärna under första maj-firandet.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard kommer att träffa sin turkiska motsvarighet för att diskutera den fängslade svenska journalisten Joakim Medin, rapporterar Sveriges Radio. Mötet sker i samband med Natos utrikesministermöte. Malmer Stenergard planerar att framföra att det är en viktig fråga för Sverige att Medin får återvända hem.

Hundratusentals personer protesterar i Turkiet efter att Istanbuls borgmästare och oppositionens presidentkandidat Ekrem İmamoğlu gripits i onsdags förra veckan, rapporterar SVT. President Recep Tayyip Erdoğans regering har infört protestförbud och begränsat internet. 

– Om man går mot att fängsla den huvudsakliga oppositionens främsta presidentkandidat rör man sig i riktning mot en renodlad diktatur, säger Paul Levin, föreståndare för institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Europeiska ledare har varit försiktiga i sin kritik.

Enligt Levin beror detta på att Erdoğan har starka förhandlingskort genom Turkiets viktiga roll i Nato och hanteringen av flyktingkrisen 2015. Samtidigt fortsätter protesterna mot gripandet i Turkiet.

Island, Norge, Turkiet och Storbritannien fick i fredags en genomgång av resultaten förra veckans EU-toppmöte. Briefingen leddes av Europeiska rådets ordförande António Costa och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Detta var andra gången detta mötesformat användes för att informera icke-EU-länders ledare om EU:s diskussioner kring stöd till Ukraina och europeiskt försvar. Costa och von der Leyen förmedlade EU-ledarnas "överväldigande stöd" för att stärka Ukrainas position.

Island och Norge kan delta fullt ut i det föreslagna låneprogrammet på 150 miljarder euro medan Turkiet och Storbritannien initialt kan bidra med 35 procent av försvarsprodukter, en andel som kan höjas om länderna ingår ett säkerhets- och försvarspartnerskap med EU.