Debatt: Debatt: Fördraget en klar förbättring

Hur ska man se på det nya fördraget? Stora oöverskådliga texter har samlats i en lättläst form, säger några. Ett steg på vägen mot Europas Förenta Stater, säger andra. Det nya fördraget handlar om många saker.

Fackliga och yrkesmässiga frågor, tillväxt och ekonomisk politik täcks alla av det mandat SACO har från medlemsförbund och medlemmar. Men andraämnen, t.ex. utrikespolitik, ligger utanför ett akademikerförbunds sfär.



Ett bättre fördrag

Som ordförande i SACO betraktar jag fördraget också utifrån ett löntagarperspektiv och ett akademikerperspektiv. Och då är förslaget till nytt fördrag en klar förbättring jämfört med det nuvarande. På den punkten instämmer både Europafacket och en majoritet av Europaparlamentet. Målen för unionen inkluderar nu också en hållbar utveckling byggd på en social marknadsekonomi, full sysselsättning, jämställdhet mellan kvinnor och män, en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö.



Allt inte bra

Allt i fördraget är inte bra. Språket är krångligare än nödvändigt och regeringskonferensen som följde på konventet lyckades inte få politikdelen, del III, i fördraget att helt överensstämma med formuleringarna för unionens mål för sysselsättningen.

Att det mål som nämns i fördragets första del inte tillåts lämna ett lika stort avtryck i del III antog vi först vara en redigeringsmiss på grund av brådska i konventets slutskede. I själva verket tycks det dock vara resultatet av en politisk kompromiss. Men även så, anser jag att man ska se del I, som handlar om unionens mål och värderingar, som överordnad politikdelen.



Social marknadsekonomi

På de områden i fördraget som har störst facklig relevans ˆ den sociala dialogen, sysselsättningspolitiken och stadgan om de grundläggande rättigheterna ˆ har de flesta av våra krav hörsammats. I det nya fördraget tydliggörs arbetsmarknadsparternas roll och den sociala dialogen förstärks ytterligare.

Att den sociala dialogen på ett tydligt sätt länkas samman med EU:s sysselsättningspolitik ser jag som en bekräftelse på vikten av parternas aktiva medverkan i processen. Och det är det som är så unikt och bra med synsättet i EU nämligen att man uttalar att arbetsmarknadsparterna ska en självständig ställning och en medverkan i de reformer som nödvändiggörs av den inre marknaden. På så sätt medverkar parterna till att ge reformerna en legitimitet. Det är det som är social marknadsekonomi.



Att rättighetsstadgan övergår från att enbart vara en politisk förklaring till att bli en juridiskt bindande del av fördraget tycker jag är bra. Rättigheter och skyldigheter som är kopplade till arbetsmarknaden och de förhållanden som råder där blir fördragsfästa.

Utrymme för skillnader

Tillämpningen av stadgan får emellertid inte bli för snäv. Det är viktigt att det även i fortsättningen ges utrymme för skillnader i nationella system. EU:s ambition att också ansluta sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna väcker en del frågor om hur framtida konflikter på det rättsliga området ska hanteras i de fall där Europadomstolen och EU-domstolen kan tänkas konkurrera om tolkningsföreträdet.



Inga formella hinder för riksdagsbeslut

Steg för steg har de nuvarande fördragen med sina referenser till varandra blivit allt svårare att överblicka. Därför är det inte bara önskvärt utan nödvändigt att det ersätts med ett enda fördrag som är mer överskådligt och enhetligt än tidigare.

Det banar väg för ett EU som förmår svara mot de krav som en större union ställer på handlingskraft och effektivitet. Detta förutsätter att majoritetsbeslut kommer att användas i något större grad än idag. Jag ser inte att detta på ett avgörande sätt skulle ändra maktförhållandena mellan EU och medlemsstaterna så att riksdagen av formella skäl inte skulle kunna ta beslut under denna mandatperiod.



Anna Ekström, ordförande i SACO.