EU-kommissionen presenterade på onsdagen vad de kallar för den europeiska demokratiskölden och en strategi för det civila samhället. Båda förslagen syftar, enligt kommissionen, till att på olika sätt skydda och stärka demokratin. 

Demokratiskölden består av tre delar, där den första delen handlar om att genom “ett oberoende europeiskt nätverk av faktagranskare” på EU:s olika officiella språk säkerställa viktiga informationsinsatser. Den andra delen ska stärka institutioner, val och media och den tredje ska stärka samhällets och medborgarnas motståndskraft mot desinformation.

– Liberal demokrati är under attack. Den nya europeiska demokratiskölden är en del av Europas svar för att skydda ingredienserna i våra demokratier: fria medier, faktabaserad debatt och rättvisa val. Om vi ​​vill att demokratin ska segra måste vi försvara den bättre, sade Kaja Kallas, vice ordförande i EU-kommissionen, i ett uttalande.

Den 24 november ska Europaparlamentets specialutskott för demokratiskölden utfråga kommissionen om förslagens innehåll. Utskottet ska sedan ta fram ett eget betänkande i ämnet.

 Shalva Papuashvili, talman i Georgiens parlament, sade på tisdagen att regeringspartiet Georgisk dröm har bett konstitutionsdomstolen förbjuda Enade nationella rörelsen, Koalitionen för förändring och Starkt Georgien, rapporterar Yle. Den EU-vänliga oppositionen utgör ett ”hot mot den konsti­tutionella ordningen”, säger parlamentets talman.

Georgisk dröm har styrt Georgien sedan 2012, men under de senaste åren har partiet successivt tagit avstånd från EU och resten av västvärlden och i stället sökt sig politiskt närmare Ryssland, ett land som ockuperar delar av Georgien.

Efter det franska parlamentsvalet, där inget politiskt block fick majoritet, styrs landet av en liberal-konservativ minoritetsregering. I en statlig undersökning, CESE,  som presenteras på onsdagen framgår att det finns en växande misstro bland fransmännen gentemot landet politiska system, rapporterar Reuters. 

I en Ipsos-undersökning som genomfördes som telefonintervjuer i första halvan av september och publicerades av Le Parisien-Aujourd'hui på tisdagen framgår att en av två fransmän (51%) tror att "endast stark makt" kan garantera ordning och säkerhet i republiken. Likaså tycker 23 procent av dem, nästan en av fyra, att demokrati inte är det bästa existerande politiska systemet. Andelen demokratiskeptiker var 31 procent bland unga 18 - 34 år.