Demokrati i Europa
Senast uppdaterad: 25 augusti 2025
Den amerikanska organisationen Freedom House betygsätter varje år världens länder efter graden av civila och politiska fri- och rättigheter.
Den amerikanska organisationen Freedom House betygsätter varje år världens länder efter graden av civila och politiska fri- och rättigheter.
När opinionsundersökningsföretaget Ipsos under september frågade medborgare i nio länder om hur de tycker att deras demokratier fungerade blev svaret nedslående i samtliga länder utom ett: Sverige, rapporterar Politico. Medan opinionen indikerar stora problem i övriga länder, i synnerhet Frankrike, USA och Spanien framstår Sverige som en ensam och välfungerande demokrati.
Som enda land i undersökningen svarade en majoritet i Sverige, 65 procent, att de var nöjda med demokrati i landet medan bara 15 procent var missnöjda. I Frankrike var förhållandena omvända med 60 procent missnöjda och 19 procent nöjda.
Hos en majoritet av medborgarna i samtliga länder utom Sverige framstod de kommande fem åren för demokratin som oroande. Följande länder ingick i undersökningen: Sverige, Storbritannien, Frankrike, USA, Spanien, Italien, Kroatien, Nederländerna och Polen.
EU-kommissionen presenterade på onsdagen vad de kallar för den europeiska demokratiskölden och en strategi för det civila samhället. Båda förslagen syftar, enligt kommissionen, till att på olika sätt skydda och stärka demokratin.
Demokratiskölden består av tre delar, där den första delen handlar om att genom “ett oberoende europeiskt nätverk av faktagranskare” på EU:s olika officiella språk säkerställa viktiga informationsinsatser. Den andra delen ska stärka institutioner, val och media och den tredje ska stärka samhällets och medborgarnas motståndskraft mot desinformation.
– Liberal demokrati är under attack. Den nya europeiska demokratiskölden är en del av Europas svar för att skydda ingredienserna i våra demokratier: fria medier, faktabaserad debatt och rättvisa val. Om vi vill att demokratin ska segra måste vi försvara den bättre, sade Kaja Kallas, vice ordförande i EU-kommissionen, i ett uttalande.
Den 24 november ska Europaparlamentets specialutskott för demokratiskölden utfråga kommissionen om förslagens innehåll. Utskottet ska sedan ta fram ett eget betänkande i ämnet.
Shalva Papuashvili, talman i Georgiens parlament, sade på tisdagen att regeringspartiet Georgisk dröm har bett konstitutionsdomstolen förbjuda Enade nationella rörelsen, Koalitionen för förändring och Starkt Georgien, rapporterar Yle. Den EU-vänliga oppositionen utgör ett ”hot mot den konstitutionella ordningen”, säger parlamentets talman.
Georgisk dröm har styrt Georgien sedan 2012, men under de senaste åren har partiet successivt tagit avstånd från EU och resten av västvärlden och i stället sökt sig politiskt närmare Ryssland, ett land som ockuperar delar av Georgien.
Efter ett ifrågasatt lokalval i lördags och efterföljande massprotester meddelar landets premiärminister Irakli Kobachidze nu avsikten att förbjuda oppositionen, rapporterar TT/GP. Det pro-ryska regeringspartiet Georgisk dröm utropade seger i samtliga kommuner i lokalvalet som bojkottades av åtta oppositionspartier.
I ett uttalande på söndagen gav EU:s utrikeschef Kaja Kallas och kommissionär Marta Kos EU:s syn på situationen i landet:
"Månader av räder mot oberoende medier, antagande av lagar riktade mot civilsamhället, fängslanden av motståndare och aktivister eller ändringar i vallagen som gynnade det regerande partiet, minskade drastiskt möjligheten att hålla konkurrensutsatta val. "
"Ett stort antal människor protesterade ständigt mot det regerande partiets, Georgian Dream, repressiva politik. Vi kräver frigivning av alla godtyckligt frihetsberövade."
EU-kommissionen planerar ett nytt europeiskt demokratiförsvar för att skydda unionen mot desinformation och utländsk påverkan. Förslaget fick brett stöd i en parlamentsdebatt i veckan.
Sverige har i dag torsdag lämnat in ett informellt förslag för att stärka EU:s försvar mot desinformation och utländsk påverkan. Förslaget är ett inspel till EU-kommissionens kommande initiativ för en så kallad demokratisköld. I sitt underlag trycker Sverige bland annat på att även partnerländer till EU och Nato måste involveras och att medlemsländernas expertis på området samordnas.
Franska myndigheter har inlett en brottsutredning mot plattformen X, rapporterar Yle. Misstankarna gäller algoritmmanipulation och illegal datainsamling för att främja utländsk påverkan. X, som får stöd av en amerikansk myndighet för mänskliga rättigheter, menar att utredningen är politiskt motiverad och att EU:s förordning om digitala tjänster används för att tysta oönskad information.
Europa har nu det lägsta antalet liberala demokratier sedan Berlinmurens fall, visar V-Dem-institutets nya rapport. Georgien, Belarus och Storbritannien har under det senaste året nedgraderats på det Göteborgsbaserade forskningsinstitutets demokratiskala.
"Den globala vågen av autokratisering har pågått i 25 år och visar inga tecken på att avta", konstaterar rapportförfattarna.
Tyska säkerhetstjänsten BfV klassar hela partiet Alternativ för Tyskland (AfD) som "bekräftat högerextremistiskt", en politisk position som strider mot konstitutionen. Beslutet innebär utökade möjligheter till övervakning av partiet som i februarivalet blev Tysklands näst största i förbundsdagen.
Trots en global tillbakagång för demokratin under 2024 står Västeuropa ut som den enda regionen som förbättrade sitt demokratiindex. Samtidigt som antalet EU-länder med fullvärdig demokrati har ökat har EU för första gången fått ett medlemsland som nedklassas till hybridregim. Efter höstens ogiltiga presidentval anses Rumänien vara EU-landet med minst demokrati.