Debatt: ”REACH ställer inte miljö och företag mot varandra”

Precis som Lena Ek (c) skrev i tisdagens artikel (Europaportalen 051101) så har hon haft ett stort och viktigt uppdrag i Europaparlamentet: som författare av yttrande från industriutskottet kring EU:s nya kemikalielagstiftning, REACH. Vi instämmer med Lena Ek i mycket. En tydlig och effektiv lagstiftning kring användning av kemikalier är ett måste för vår framtida folkhälsa och miljö.

Varför gick det så fel

Det är just därför vi ställer oss frågande till varför det gick så fel. Det resultat som drevs fram i industriutskottet är närmast en katastrof för miljön och skulle innebära en sämre kemikalielagstiftning än vad vi redan har idag. Lena Ek blev kemikalieindustrins bästa vän.

Miljoner människor berörda

Kemikalier spelar en viktig roll i samhället och finns i stort sett samtliga produkter.

Men en del av dem sprider sig och återfinns inte endast i diskmedlet som används varje dag utan även i våra barns kroppar. Kemikalier kan förvandla bröstmjölken till bärare av giftiga ämnen och skapa cancerrisker på våra arbetsplatser.

Enligt Europafacket (ETUC) pekar studier på att var tredje fall av yrkesrelaterade sjukdomar i Europa kan härledas från exponering av farliga ämnen. Mer än 1.7 miljoner människor i Europa är direkt anställda i kemisektorn. Med tanke på detta är det oroande hur lite vi egentligen vet om de 10 000-tals kemikalier som vi omger oss av dagligen. Det är därför vi behöver REACH.

REACH ger bättre kontroll

REACH skulle medföra bättre kontroll över de ca 30 000 kemikalier som idag finns på EU:s marknad. Tanken är att tillverkare och importörer av kemikalier ska ta större ansvar för de produkter de säljer. Detta innebär att högre krav ställs på industrin att redovisa fakta om kemikalierna till myndigheterna, med syftet att kunna spåra farliga ämnen och ersätta dessa med ofarliga alternativ.

Lena Ek talar om förstärkning av registreringsfasen. Istället gladde hon den europeiska kemikalieindustrin med att ta bort de obligatoriska kunskapskraven för lågvolym ämnen. Utan denna kunskap skulle det inte gå att identifiera, begränsa samt ersätta de kemikalier som är farliga för hälsa och miljö för mer än 20 000 av de 30 000 kemikalier som faller under REACH. Tiotusentals kemikalier skulle därmed förbli oupptäckta vilket omöjliggör den ersättning av farliga ämnen som Ek påstår sig stödja.

Få småföretag inblandade

Ett argument som kemikalieindustrin ofta använder sig av och som nu har blivit Lena Eks huvudlinje är att REACH skulle vara för kostsamt för småföretagen, som sägs utgöra en majoritet av producenterna för låga volymer. Detta stämmer inte. Sanningen är att småföretagen endast representerar 0.3 procent av producenterna av låga volymer. Det är snarare de stora industrierna som inte är beredda att offra 2.5 procent av sin årliga budget på att säkra vår hälsa och gemensamma miljö.

Dålig myndighetskontroll

Idag har myndigheterna ansvar för att testa kemikaliers säkerhet. Det fungerar mycket dåligt, eftersom myndigheterna inte har resurser att testa tusentals kemikalier varje år, och sedan dessutom bevisa att vissa kemikalier är farliga.

Tanken med REACH var istället att kemikalieindustrin själv ska testa sina ämnen och ta ansvar för riskerna. I sin debattartikel kräver Lena Ek att företagen ska ta ansvar för sin verksamhet fullt ut. Men enligt yttrandet från industriutskottet skulle ansvaret ges tillbaka till myndigheterna. Detta genom att lägga ansvaret för bedömningen för vilka ämnen som kräver fler tester hos EU:s kemikaliemyndighet.

Företag förespråkar REACH

Reach handlar inte om att ställa industri och miljö mot varandra. Faktum är att många företag förespråkar ett starkt Reach. Detta eftersom de då kan undvika risken med att ställas ansvariga för produkter som visat sig innehålla farliga kemikalier. Resultatet från omröstningen i miljöutskottet i början på oktober banar vägen för en säker och effektiv kemikalielagstiftning som gagnar såväl företagen som människor och miljö. Det avgörande slaget står vid parlamentets behandling i plenum den 17 november.

Vi befinner oss i en avgörande situation för att tydliggöra ansvaret för de kemikalier som finns till försäljning. Vi vill öka kunskapen och informationen om de tiotusentals kemikalier som vi dagligen använder. Vi vill få bort farliga kemikalier. Det handlar om att värna människors hälsa och vår gemensamma miljö.

Lena Ek kan reparera skadan

Lena Ek har fått massiv kritik från svensk miljörörelse och nu gör hon sitt bästa för att lägga ut dimridåer om sitt eget arbete och sin egen roll genom att spekulera i vilka krafter som rör sig inom kommissionen. Genom att peka på personer som står för en ännu sämre inriktning än hon själv försöker hon få det att framstå som hon själv i jämförelse har lagt fram ett bra förslag. Men än är det inte för sent. Fram till den 17 november har Lena Ek fortfarande chansen att reparera skadan och ta ansvar för en politik som kan minska mängden skadliga kemikalier. Vi hoppas att hon tar den.

Carl Schlyter Jonas Sjöstedt Åsa Westlund

EU-parlamentariker (mp) EU-parlamentariker (v) EU-parlamentariker (s)