Sverige vill skärpa kontrollen över EU:s budget
29 maj 2007Sverige betalar i genomsnitt drygt 12 miljarder kronor netto per år till EU:s budget. Men ingen har riktigt koll på hur effektivt pengarna används och till vad. EU-kommissionen har på tolv år inte fått en positiv revisionsförklaring. Men problemet ligger inte hos kommissionen utan hos medlemsstaterna som inte sköter sin redovisning.
Hur används EU:s medel och hur utövas kontrollen? Det var dessa två frågor som hamnade i fokus när ämnet diskuterades vid ett seminarium i riksdagen under måndagen. I panelen deltog bland annat finansminister Anders Borg (m) och europaparlamentariker Göran Färm (s) samt Lars Heikensten, svensk ledamot i EU:s revisionsrätt,
- EU har alldeles för många och oklara mål. När man har så många ambitioner blir det svårt att ha en tydlig riktning, sade Lars Heikensten när han förklarade hur svårt det är att kontrollera hur EU-medlen används när 80 procent av utbetalningarna sker i medlemsländerna.
Svensk deklaration
Den svenska regeringen planerar därför från och med nästa år att komma med en nationell deklaration för att redogöra för hur EU-medel används i Sverige.
- Vi vill verka som ett föredöme, sade finansminister Anders Borg.
Hittills har Storbritannien, Nederländerna och Danmark lovat att avge nationella revisionförklaringar. Anders Borg förklarade att det behövs ett ramverk för inre kontroll och mer befogenheter på nationell nivå.
Ska vi ha någon legitimitet att ta pengar som vi använder för olika ändamål måste vi också kunna redovisa att de används på ett korrekt sätt, sade han.
Enligt Borg skulle det kunna bidra till att öka graden av öppenhet och därmed förtroendet Dessutom skulle det leda till bättre användning av de medel som finns och färre felanvändningar.
Straffen borde skärpas
Göran Färm, europaparlamentariker var bekymrad över att alltför många bryr sig om att det inte får kosta mycket och för få som bryr sig om själva verksamheten.
- Fokus ligger på utgifter och inte på hur medlen används, menade han.
Färm berättade att de oftast får negativa reaktioner när de vill diskutera EU-medlen i parlamentet eftersom alla medlemsländer inte är lika angelägna om redovisning av EU-medel som exempelvis Sverige.
Han pekade på att det kan handla om en kulturfråga och att vi i Sverige är mer vana vid att redovisa olika resultat. Göran Färm ansåg att man borde kräva mer ansvarstagande på nationell nivå och att länder som inte kan avge en redovisning ska straffas hårdare.
- Om ett medlemsland inte kan redovisa för hur det använder EU-medlen borde man överväga om landet verkligen ska ha pengarna, sade han.
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900
Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr.
Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.