Europaparlamentet stramar upp verksamheten

Den 4 september ska en särskild grupp bestående av utskottens ordföranden lägga ett förslag som begränsar antalet så kallade initiativbetänkanden från sex till tre per utskott. I förslaget finns, vad Europaportalen erfar, dock utrymme för ytterligare betänkanden om de bedöms som särskilt angelägna. Alternativt kan ytterligare betänkanden komma att endast tas i respektive utskott och då inte läggas fram i plenum.

Initiativbetänkanden används när europaparlamentet vill komma till tals i frågor där man saknar lagstiftningsmakt och kan ses som rena viljeyttringar och uttalande. Det är ett sätt för parlamentet att synas även i andra frågor och påverka den europeiska debatten.

Sedan 1990-talet har parlamentets makt ökat och om det föreslagna fördraget går igenom ökar europaparlamentets lagstiftningsmakt (medbeslutande med ministerrådet) ytterligare. Bland annat när det gäller jordbrukspolitiken, EU:s budget, immigration och i så kallade inrikes frågor. Det betyder att lagstiftningsfrågorna kommer att ta allt mer tid.

Delade meningar

Meningarna är delade hos de svenska parlamentsledamöterna om betydelsen av förändringen.

—Inte mycket att begråta, säger junilistans ordförande EU-politiker Nils Lundgren. Han anser att initiativbetänkandena i allt för stor utsträckning är poänglösa eftersom de ofta inte leder till något. Däremot är det beklagligt säger Lundgren, att EU-kommissionens ensamrätt att ställa förslag på sätt och vis stärks då parlamentet väljer att dra ner på sin möjlighet att höras i debatten.

Eva-Britt Svensson (v) som sitter i parlamentets jämställdhetsutskott har en annan syn. Hon menar att hennes utskott som inte har så mycket med EU:s lagstiftning att göra drabbas hårdare och europaparlamentet då kommer i allt mindre grad syssla med jämställdhetsfrågor.

— Man borde skilja på de utskott som har många lagstiftningsfrågor och de som har färre så att exempelvis jämställdhetsutskottet får göra fler rapporter än andra, säger Svenson.

Jan Andersson (s) har som ordförande i arbetmarknadsutskottet varit med och diskuterat förslagen. Han menar att något måste göras för att öka fokus på lagstiftnigsarbetet.

— Vi har haft ett stort antal initiativbetänkanden, som visserligen varit politiskt intressanta men, som legat långt utanför EU:s kompetensområde och därmed tagit tid och kraft från lagstiftningsfrågor, säger Jan Andersson. Han betonar att bestänkanden kring vit- och grönböcker samt vissa av kommissionens så kallade meddelanden som rör eventuell framtida lagstiftning måste gå utanför kvoten och inte som idag räknas som initiativbetänkanden.

Ett slutligt beslut kring den nya ordningen kommer sannolikt att tas under oktober och då i samband med eventuellt ytterligare förändringar.