Om länderna utanför EU
23 januari 2009EU har förbindelser och samarbetsavtal i varierande grad med samtliga europeiska stater utanför EU. Av Europas 50 statsbildningar är 23 inte medlemmar i EU. Sedan 2007 är en majoritet av Europas stater medlemmar i EU.
EES-avtalet: EES är ett frihandelsområde. Avtalet innebär att betydande delar av EU:s regler också gäller i dessa länder.
Orsaker till att flera europeiska stater inte är med i EU skiftar. Först har vi deländer som inte vill men som ganska lätt antas kunna bli medlemmar, som Norge, Liechtenstein och Schweiz. Norge, Liechtenstein har dock ett nära samarbete med EU genom det omfattande EES-avtalet. Schweiz har valt att stå utanför EES-avtalet men har ändå antagit olika delar av avtalet.
Kandidatländer: Kroatien, Turkiet, Makedonien
Sedan finns gruppen kandidatländer som vill bli medlemmar men som ännu inte anses ha uppnått EU-standard. Hit räknas Kroatien, Turkiet och Makedonien. Kroatien och Turkiet har inlett sina medlemskapsförhandlingar. Kroatien antas kunna bli EU-medlem om några år medan Turkiets förhandlingar inte väntas bli klara på flera år. Förhandlingarna mellan EU och Makedonien är ännu inte påbörjade och något startdatum finns inte utsatt på grund av ett namngräl med Grekland.
Innan ett land blir kandidatland måste landet begära EU-medlemskap genom att lämna in en ansökan. En sådan ansökan lämnades in av Montenegro i december och av Albanien i april. För att ett land ska godkännas som kandidatland måste alla EU-länder ha gett sitt stöd. När landet godkänts av EU-länderna får EU-kommissionen i uppdrag att gå igenom ansökan för att därefter ge sin bedömning, som både kan innebära ett ja och ett nej till att landet får kandidatstatus. Enbart denna utredning tar uppemot ett år.
SA-avtal: Ett stabilitets- och associationsavtal, som är speciellt för länderna på västra Balkan, anses vara det första stora steget mot EU-medlemskap.
Utöver Montenegro och Albanien är Serbien och Bosnien-Hercegovina ännu inte kandidatländer men tekniskt klara med de första större förhandlingarna med EU om ett så kallat stabilitets- och associationsavtal, SA-avtal. För att avtalen ska bli giltiga krävs ett slutligt godkännande från samtliga EU-länder, vilket väntas ske under 2008–2009.
Island är det senaste landet som beslutat sig för att ansöka om medlemskap i EU. Landet lämnade in sin ansökan i juli 2009. Ministerrådet skickade vidare ansökan till kommissionen som nu behandlar den.
PSA-avtal: Avtalet syftar inte till medlemskap i EU utan till att reglera politiska och ekonomiska förhållanden för att underlätta handel och politiska relationer mellan parterna.
För övriga länder öster om EU, utom Vitryssland, har EU sedan flera år så kallade partnerskap- och samarbetsavtal, PSA-avtal.
Flera av PSA-avtalen kommer att omförhandlas och öka i omfattaning, inte minst inom ekonomins område. Förhandlingarna med Ryssland pågår men även om små framsteg gjorts står parterna långt ifrån varandra. Under 2007 inleddes förhandlingar mellan EU och Ukraina med fokus på handelsfrågor. Tanken är att landet ska erbjudas tillgång till EU:s inre marknad. Ukraina vill att det nya avtalet ska ha ett tydligt medlemskapsperspektiv, något som EU och inte minst Frankrike, hittills avvisat.
Även för Moldavien och Georgien kommer sannolikt nya avtal att tas fram när de gamla löper ut 2008 respektive 2009. Därutöver har Azerbajdzjan och Armenien ett partnerskap- och samarbetsavtal.
Förutom Ukraina vill även Moldavien och Georgien bli framtida EU-medlemmar.
I sista kategorin har vi Ryssland och Vitryssland som tydligt uttalat att de inte vill gå med i EU och som skulle, om de önskat medlemskap, haft en mycket lång väg att gå för att anpassa sig till EU:s ekonomiska och demokratiska krav.
I Europa finns också fem mindre länder som delvis är en historisk rest från en tid då den europeiska världsdelen bestod av hundratals småländer och furstendömen. Dessa är Andorra, Liechtenstein, Monaco, San Marino och Vatikanstaten. Utöver Vatikanstaten saknar den här kategorin stater helt relevans för den politiska utvecklingen i Europa. Staterna är i praktiken, men inte formellt, bundna till EU via sina grannländer.
Källa: EU-upplysningen, EU-kommissionen
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900
Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr.
Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.