Så fungerar EG-domstolen

EU:s domstol kallas fortfarande för EG-domstolen och är placerad i Luxemburg. Domstolen dömer i tvister om vad bestämmelserna i EU:s grundläggande fördrag innebär. Dessutom dömer den om EU:s lagar och beslut är riktiga och hur de ska tolkas och tillämpas. Detta innebär att EG-domstolen har sista ordet när det gäller att förstå de krav som EU-samarbetet ställer på medlemsländer och EU-institutioner.

EG-domstolen utövar den rättsliga makten inom EU tillsammans med de nationella domstolarna men om de inte är överens väger EG-domstolens beslut tyngre. EG-domstolen kan dock inte häva eller ändra de nationella domstolarnas avgöranden. Den är därför beroende av ett väl fungerande samarbete med de nationella domstolarna.

EG-domstolen dömer i fyra olika typer av tvister:

1. Mellan EU-institutioner

2. Mellan medlemsländer

3. Mellan EU-institutioner

och medlemsländer

4. Mellan EU-institutioner och

företag eller enskilda

personer

EG-domstolen har bland annat till uppgift att ogiltigförklara EU:s lagar om beslut och om dessa strider mot de grundläggande fördragen. Den har också till uppgift att avgöra om medlemsländerna uppfyller de krav som EU-samarbetet ställer och om så krävs besluta om böter. En annan viktigt uppgift är att tala om vad EU-rätten säger i frågor som avgörs av nationella domstolar. Denna möjlighet för nationella domstolar att vända sig till EG-domstolen för att få råd kallas att begära förhandsavgörande. Enligt EU:s grundläggande fördrag förväntas de högsta nationella domstolarna (i Sverige Högsta domstolen och Regeringsrätten) be om sådana råd varje gång de stöter på nya frågor av avgörande betydelse.

Uppdelning av EG-domstolen

EG-domstolen har under åren delats upp i tre domstolar, domstolen (1952), förstainstansrätten (1988) och personaldomstolen (2004).

Domstolen avgör hur EU-regler ska tolkas och lämnar förhandsbesked till nationella domstolar. Den prövar tvister om det sätt på vilket EU:s

¤EG-domstolen består av 27 domare, en domare från varje medlemsland.

¤Nuvarande svenska domaren heter Pernilla Lindh.

¤Domare och advokatgeneraler utses för sexårsperioder av alla medlemsländers regeringar

¤Ordförande röstas fram var tredje år av domstolens ledamöter.

¤Justitiesekreteraren leder det administrativa arbetet och domstolens förvaltning

institutioner och medlemsländer uppfattar EU-samarbetets krav och sina olika uppgifter. Domstolen består av 27 domare, åtta generaladvokater och en justitiesekreterare. Domarna assisteras av åtta generaladvokater som ger förslag till avgöranden

Förstainstansrätten prövar om EU:s institutioner har brustit i sitt agerande och kan besluta om skadestånd. Den behandlar framförallt mål som rör varumärken, konkurrens, jordbruksstöd och statligt stöd. Förstainstansrättens avgöranden kan överklagas till EG-domstolen och den kan själv pröva överklaganden från personaldomstolen. Precis som EG-domstolen har Förstainstansrätten 27 domare, en från varje medlemsland.

Personaldomstolen är inriktad på tvister om arbetsrättsliga frågor som rör EU:s anställda. den hanterar inte mål mellan nationella myndigheter och anställda. Domstolen har cirka 150 mål per år och de handlar till exempel om lön, rekrytering och villkor för sjukskrivning, föräldraledighet och pensionering. Personaldomstolen består av sju domare.