Svenskt ja till omstridd gasledning

Ett rysk-tyskt-nederländskt bolag har begärt att få dra en gasledning längs Östersjöns botten mellan Ryssland och Tyskland.

Regeringen har idag godkänt en miljöprövning av ledningen och därmed sagt ja till projektet.

48 mil av sammanlagt 120 mil gasledning kommer att gå utanför svenskt territorialvatten men inom svensk ekonomisk zon i Östersjön.

Regeringen godkände på torsdagen som väntat den rysk-tyska gasledning som ska gå längs Östersjöns botten.

– Beslutet vi har tagit innebär att regeringen ger tillstånd för Nordstream att bygga gasledningen inom svensk ekonomisk zon, säger miljöminister Andreas Carlgren (C).

Den röd-gröna oppositionenär dock mycket kritisk till regeringens beslut.

– Vi säger bestämt nej till den rysk-tyska fossilgasledningen på Östersjöns botten. Det är ett gemensamt tydligt besked i en av de absolut största frågor som den svenska regeringen har haft att hantera. Den har både miljömässiga och säkerhetspolitiska dimensioner, säger Mona Sahlin, Lars Ohly, Maria Wetterstrand och Peter Eriksson i en gemensam kommentar.

Andreas Carlgren avvisar dock invändningarna och betonar att andra länder har rätt att lägga en gasledning på internationellt vatten enligt FN:s havsrättskonvention.

– Sverige är en rättsstat. Ingen seriös regering skulle bryta så kraftigt mot internationell rätt som ett nej skulle innebära.

Beslutet innebär att Sverige nu godkänner Nordstreams omgjorda miljöanalys, den punkt där Sverige haft flest invändningar och där Nordstream flera gånger fått komplettera med nya uppgifter.

– Regeringen har ställt tuffa krav för att säkerställa att den känsliga miljön i Östersjön inte äventyras. Vi har gjort en ytterst omfattande prövning av ledningens miljöpåverkan, säger Andreas Carlgren.

Det imponerar dock inte på de röd-gröna som ser vidare miljökonsekvenser med gasledningen.

– Ett godkännande av gasledningen binder fast Europa i ett beroende av rysk gas och innebär allvarliga miljörisker i ett mycket känsligt havsmiljöområde. Varje ny fastlåsning i miljardinvesteringar i naturgas försenar europeiska investeringar i förnybar energi.

Sverige ville enligt tidigare uppgifter ha klart beslutet om gasledningen

innan toppmötet mellan EU och Ryssland den 18 november. Ryssland är genom bolaget Gazprom storägare i Nordstream som ska bygga gasledningen.

Rysslands president Dmitrij Medvedev ska också in i det längsta ha tvekat över att delta i toppmötet just på grund av Sveriges kritiska inställning till gasledningen.

Gasledningen har under hela projektets gång följts av kritik. Dels finns en oro för en ökad rysk energidominans. Men även en oro över Östersjöns känsliga miljö har lett till kritik mot den planerade dragningen för gasledningen. Sverige underkände också Nordstreams första ansökan efter att bolaget inte gjort en tillräckligt omfattande miljökonsekvensbeskrivning, men därefter har Nordstream gått med på flera miljökrav.

I dag kommer även Finland med sitt besked om gasledningen. För två veckor sedan gav Danmark klartecken till ledningen. Senare i höst väntar besked från Ryssland och Tyskland.