Europaparlamentets makt fram till Lissabonfördraget

Europaparlamentet är inte lika mäktigt inom sitt geografiska område som exempelvis den svenska riksdagen. Parlamentet kan inte besluta om skatter, välja regering eller ge sig själv nya maktbefogenheter. Som ett av ytterst få parlament i världen kan det inte bestämma var någonstans parlamentarikerna ska sammanträda, om det ska vara i Bryssel eller Strasbourg. Inte heller ledamöternas löner beslutas av parlamentet. Parlamentsledamöterna har inte rätt att själva lägga lagförslag utan behandlar bara lagförslag som föreslås av EU-kommissionen.

Europaparlamentet har en verklig politisk betydelse inom vissa områden. Under den förra perioden 1999—2004 antog parlamentet 403 lagar tillsammans med ministerrådet, lagar som gäller över hela unionen. Det kan jämföras med Sveriges riksdag som i princip är helt suverän och under motsvarande period stiftade eller ändrade uppskattningsvis 5500—6000 lagar.

Medbeslutandemakten

Enligt Nicefördraget, som reglerar parlamentets makt och som bestäms av EU-staterna tillsammans har europaparlamentet medbeslutande inom 43 områden tillsammans med ministerrådet.

Medbeslutande betyder att EU-ländernas regeringar och europaparlamentarikerna måste vara överens för att ett förslag ska kunna bli ett direktiv (lag).

Medbeslutandet går till enligt följande: Ett lagförslag kommer från EU-kommissionen. Förslaget behandlas av parlamentet. Sedan yttrar sig kommissionen igen, om den vill, innan förslaget hamnar hos ministerrådet. Är rådet och parlamentet överens blir förslaget med eventuella ändring antagen som lag. Om de är oeniga upprepas proceduren en gång till. Det kallas för andra behandlingen.

Enas de inte efter andra behandlingen går förslaget till en förlikningskommitté med representanter från både parlamentet och ministerrådet. Där har man sex veckor på sig att hitta en kompromiss, annars faller förslaget. Kompromissen ska sedan godkännas både i rådet och parlamentet för att bli antagen.

Miljöfrågor, transportpolitik och inre marknad

Av de 403 lagar som parlamentet antog mellan 1999 och 2004 rörde 29 procent miljö, folkhälsa och konsumentfrågor med betoning på miljöfrågor, 18 procent rörde transportfrågor och det tredje största området rättsliga frågor och inre marknad motsvarade 12 procent.

Europaparlamentet har medbeslutande i frågor som rör miljö, folkhälsa, konsumenter, transportpolitik, rättsliga frågor, inre marknad, utbildning, kultur, utvecklingssamarbete, fri rörlighet, etableringsrätt, social politik, energi, djurfoder, sport, bank- och försäkringstjänster, jämställdhet och statistik.

Väljer och avsätter EU-kommissionen

Europaparlamentet väljer EU-kommissionens ordförande och godkänner eller förkastar samtliga kommissionärer i grupp. Parlamentet kan också tvinga hela kommissionen att avgå. År 1999 valde Santerkommissionen att avgå frivilligt, bland annat för att en stor del av parlamentsledamöterna var missnöjda med hur den skötte sina uppgifter.

En liknade händelse inträffade inträffade 2004 när kommissionens ordförande José Manuel Barroso hellre drog tillbaka sitt förslag till ny kommission, där framför allt den italienska kandidaten blev hårt kritiserad för sina uttalanden om kvinnor och homosexuella, än att se den nedröstad i parlamentet.

Samtyckemakten

Europaparlamentets samtycke (samtyckeförfarandet) krävs för viktiga internationella avtal såsom anslutning av nya medlemsstater och associeringsavtal med tredje land. Här tas beslutet utan kompromisser och vid en behandling, antingen ja eller nej.

Samrådsförfarandet eller makten att vägra yttra sig

Fördraget ger parlamentet rätt att yttra sig och komma med synpunkter (samrådsförfarandet) på en rad politiska områden där ministerrådet ensam har beslutanderätt.

Ministerrådet behöver inte ta hänsyn till parlamentets yttranden om de inte vill. Dock måste parlamentet ha yttrat sig för att ministerrådet ska kunna ta beslut. Poängen är att om parlamentet vägrar yttra sig kan inte heller rådet gå vidare och ta beslut i frågan. Det blir alltså ett sätt att pressa rådet att ändra sitt förslag eller kasta det i papperskorgen.

Samrådsförfarandet tillämpas i frågor som rör jordbruk (justering av priser), beskattning, konkurrenspolitik, harmonisering av lagstiftning som inte berör den gemensamma marknaden, industripolitik och vissa aspekter av social- och miljöpolitik.

Europas politiska torg

Utöver medbeslutande- och samtyckemakten har parlamentet också ett vidare opinionsmässigt inflytande. Vissa kallar därför parlamentet för Europas politiska torg. Genom att anta uttalanden påverkar man den politiska opinionen i Europa och i enskilda EU-länder. Här har parlamentet frihet att ta upp vilka ämnen man vill. Ofta har europaparlamentet även synpunkter på länder utanför EU inte minst när det gäller mänskliga rättigheter.

Budget och demokratisk kontroll

Utöver lagstiftningsmakt och opinionsbildning har europaparlamentet ytterligare uppgifter:

• Beslut om EU:s årliga budget: För att EU:s budget ska träda i kraft måste parlamentet ge sitt godkännande. Det ger parlamentet ett visst inflytande över hur EU:s pengar används. Parlamentet har sista ordet när det gäller de flesta av EU:s utgifter utom jordbruksbidragen där ministerrådet bestämmer.

• Kontroll över EU-kommissionen: För utom att parlamentet godkänner och kan avsätta kommissionen beslutar de också om kommissionens budget. De granskar även kommissionens rapporter och utfrågar kommissionärer.

• Övriga EU: Europaparlamentet utövar kontroll över resten av EU:s institutioner genom regelbunden utfrågning av de ansvariga. Parlamentet har också rätt att upprätta tillfälliga undersökningsutskott. Så skedde till exempel med anledning av galna kosjukan och på senare tid för att undersöka den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s kontroversiella flygtransporter av misstänkta terrorister från olika EU-länder.

Källor och fördjupning:

• Europaparlamentets verksamhetsrapport 1999 — 2004.

• Europaparlamentet: Faktablad 1.4.1. Överstatliga beslutsförfaranden.

• Listan över Europaparlamentets 43 medbeslutandeområden.

• Europaparlamentet: Förlikning och medbeslutande, nov 2004 (pdf).