Cecilia Malmström skakar hand med USA:s Michael Dodman. Spaniens inrikesmiister Alfred Peréz Rubalcaba ser på.

Cecilia Malmström skakar hand med USA:s Michael Dodman. Spaniens inrikesmiister Alfred Peréz Rubalcaba ser på.

Bild: Europeiska unionens råd

Halvt ja till Swift

EU:s ministrar och USA skrev i dag under Swiftavtalet som ger amerikanska myndigheter tillgång till data om europeiska banktransaktioner.

Dagens underskrift gör att det endast är eventuella invändningar från EU-parlamentet som kan sätta käppar i hjulet för att avtalet ska träda i kraft den 1 augusti. Det gjorde parlamentet förra gången avtalet var uppe för omröstning, i februari i år. Nu verkar det som att processen kommer att gå lättare.
– Vi är ganska optimistiska om ett positivt resultat, sade Sveriges EU-kommissionär Cecilia Malmström, när de båda parterna skrev under avtalet.

Cecilia Malmström har för EU:s räkning förhandlat fram det nya avtalet och anser sig ha fått fram fler förbättringar jämfört med det förra som förkastades av EU-parlamentet. Det nya innehåller större möjligheter för radering och för att överklaga utlämningar av data för europeiska medborgare.

Däremot kommer datan fortfarande att utlämnas i bulk, det vill säga stora mängder data utan dessförinnan sortera ut enskilda personers uppgifter. Det har Europaparlamentarikerna motsatt sig, men problemet går inte att lösa på kort sikt. Trots detta ser det ut som att EU-parlamentet kommer att säga ja vid omröstningen i nästa vecka. I förhandlingarna med ministerrådet har de tre största partigrupperna – de konservativa, socialdemokraterna och liberalerna – ställt sig positiva till uppgörelsen.

Bakgrunden till detta är att EU ska försöka få fram ett system där data för enskilda misstänkta sorteras ut innan allt skickas över till USA, det vill säga ett europeiskt system. EU-parlamentet har krävt detta en längre tid medan medlemsländerna tidigare har varit mycket tveksamma till att skapa ett eget system. Kostnaderna skulle vara mycket höga. Och något bindande beslut tycks det inte vara. ”Om ett likvärdigt EU-system inte har införts inom fem år ska EU överväga om avtalet ska förlängas eller inte”, lyder texten som antagits i dag. EU-kommissionen ska ta fram ett förslag på hur ett sådant kan se ut inom ett år.

EU ska också få kontrollera hur USA sköter uppgifterna på plats i Washington. 
– Det är inte bara första gången en EU-tjänsteman kan kontrollera och korrigera vad amerikanska myndigheter gör på amerikansk mark, det sätter också en ny standard för europeisk demokratisk kontroll av internationella avtal, säger Alexander Alvaro, EU-parlamentets huvudförhandlare i ett uttalande.