MittEuropa »
Sverige måste bli helhjärtad medlem i EU

Nya skärpta ekonomiska regler kommer att underlätta ett svenskt medlemskap i valutaunionen. När regelverket är på plats är det dags för Sverige att folkomrösta om euron. Det skriver Olle Schmidt (FP).

Sverige är idag en halvhjärtad medlem i Europeiska unionen. Debatten om euron är iskall i Sverige, men i Bryssel är den het. Nu läggs grunden av EU:s regeringar för att ta bort bristerna i regelverket för euron. Det underlättar också svenskt medlemskap i valutaunionen.

Vi tror på eurosamarbetet och på att Europa kommer att gå stärkt ur krisen. För att Sverige ska få plats i den inre kärnan av det europeiska samarbetet krävs att vi ansluter oss till euron.

Den offentliga skuldkrisen och krisen i Grekland har blottat brister hos vissa medlemsländer och dessa måste nu rättas till genom bättre ekonomisk styrning och budgetdisciplin. Det får nu vara slut med överspenderande politiker i Europa.

EU:s finansministrar har därför beslutat att förbättra koordineringen av ländernas ekonomiska politik i EU. Reglerna för implementeringen av stabilitets- och tillväxtpakten kommer att göras om och alla EU-länderna förbinder sig att följa de nya reglerna från 2011. De nya reglerna kommer att stärka medlemsländernas budgetdisciplin, skapa makroekonomisk stabilitet och lägga grunden för EU:s 2020 strategi för att skapa tillväxt och jobb. Detta underlättar svenskt medlemskap i valutaunionen.

Vi i Sverige lade om vår ekonomiska politik efter bank- och budgetkrisen i början av 90-talet och riksdagen införde en stramare budgetdisciplin. Vi genomförde en rad strukturreformer som vi nu kan skörda frukterna av. Vi införde utgiftstak i statsbudgeten, en självständig Riksbank och vi reformerade pensionssystemet och gjorde det långsiktigt stabilt.

Ny statistik visar att Sveriges ekonomi går bättre än vad prognosmakarna på de svenska storbankerna trott. BNP växte med 4,6 procent under andra kvartalet jämfört med samma period året innan, enligt nya siffror från SCB. Första kvartalets tillväxt på 3 procent är bättre än förväntat. Sveriges ekonomi är i ordning och enligt EU-kommissionens prognos är budgetunderskottet, på drygt 2 procent, bäst i hela EU. Även statsskulden är låg.

Sveriges ekonomi går så det knakar och en av förklaringarna är att alliansregeringen fört en framgångsrik politik som skapat förutsättningar för fler jobb.

Kommissionens ordförande José Manuel Barroso sa i sitt första ”state of the union-tal” inför parlamentet i Strasbourg att ”EU måste öka takten i strukturreformerna under det kommande året för att befästa en ojämn ekonomisk återhämtning. Utan strukturella reformer kommer vi inte att skapa hållbar tillväxt”.

Barroso menar att det är dags för Europa att reformera sina ekonomier och att det behövs en starkare övervakning av ländernas budgetar och sanktioner för de som har alltför stora underskott.

Vi välkomnar Kommissionens initiativ och tycker att det är nödvändigt att skärpa regelverket för euron. När det nya sundare regelverket finns på plats är det dags för Sverige att på nytt genomföra en folkomröstning om euron.

De närmaste åren går allt fler av våra grannar över till euron. Vid årsskiftet är det Estlands tur att byta till euron. Under de kommande fyra åren står Lettland och Litauen på kö, liksom Polen och Danmark. Jag ser med oro på en situation om några år där Sverige är det enda EU-landet i Nordeuropa som inte har euron som valuta.