Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning

”Sveriges agerande är pinsamt”

INTERVJU 24 september 2010 | Europas romer

Europarådet i Strasbourg har svensken Thomas Hammarberg som kommissionär för de mänskliga rättigheterna sedan fyra år tillbaka. Han har under lång tid kritiserat Europas länder för att inte göra någonting åt den svåra situation romerna lever i. Europaportalen träffade honom i Strasbourg.

Thomas Hammarberg har arbetat med mänskliga rättigheter i praktiskt taget hela sitt yrkesliv, för bland andra FN, Amnesty och Rädda Barnen. De senaste veckorna har han fått se hela Europa uppmärksamma romernas svåra levnadsförhållanden, efter att Frankrike utvisat flera tusen romer och rivit deras läger. Han har själv kritiserat Frankrike, men även andra länder som Sverige och Tyskland för bristande skydd för romerna.

Många romer har levt i miserabla förhållanden i årtionden. Varför en så stor uppståndelse och uppmärksamhet just nu?
– Det är svårt att veta. Det är inte bara i år Frankrike har utvisat uppemot tiotusen romer, det har varit ungefär lika många de senaste åren. Det nya är det tryck som kom med själva presentationen av utvisningarna. Till exempel när Nicolas Sarkozy presenterade så kallad statistik som skulle visa på en enorm ökning av brottslighet av dem som kommit från Rumänien. Han presenterade det som ett hot mot den allmänna säkerheten – en term som ju bara används i extraordinära lägen, som när freden är hotad. Sedan blev regeringen upprörd när den kritiserats utifrån. Det ena har gett det andra.

Problemet har sedan dess diskuterats livligt i hela Europa. Tror du att det hela kan leda till en positiv utveckling – man verkar uppmärksamma situationen mer nu än tidigare?
– Det första steget från Frankrike var ju inte särskilt positivt. Jag har varit orolig för att uttalandena om att romer ägnar sig åt kriminalitet skulle förstärka de fördomar som redan finns. Sedan kan man hoppas att den motkraft som har kommit igång kan dämpa fördomarna och framför allt att de sociala problemen som drabbar romerna kan lösas. Hur det kommer att utvecklas beror helt enkelt på vad som händer nu.

Vad anser du måste göras nu?
– Europarådet har tagit ett initiativ till ett möte nu i oktober där representanter från hela Europa ska diskutera mer konkreta åtgärder. Det är möjligt att det förhoppningsvis kan ge något resultat. Men nu har det ju varit ganska många möten om romer.

Ja, det är många ord men inget görs. Vad måste göras och varför blir det inte gjort?
– Ja...(lång paus) Problemen ligger djupt. Man måste inrikta sig mer på att stödja möjligheterna för romska barn att gå i skolan. Varför är det så många som lämnar skolan i förtid och vad är det som gör att de nästan automatiskt placeras i hjälpklasser i flera europeiska länder? Det betyder att de bara får gå i skolan i sex år, att de inte får några betyg, att de är handikappade på arbetsmarknaden.
– Det är också påfallande många som inte har något medborgarskap, tiotusentals är statslösa. Det borde inte vara en enorm uppgift att se till att varenda europé har ett identitetsdokument.

Vilket land ska ta sig an dem utan medborgarskap?
– Det enda rimliga är att den stat där de finns gör det.

Men de här problemen har väl funnits väldigt länge, ändå har man inte gjort något åt det.– Nej… Och EU har pytsat ut ganska mycket pengar till just romer men tyvärr har inte alla de pengarna nått fram.

Finns det något som talar för att…– …det skulle bli så nu?

Ja.
– Jag vet inte. Jag hoppas bara att det ska bli så mycket chockeffekt kring den här sista diskussionen att man börjar ta det mer på allvar. Men det har ju knappast saknats möten eller fonder eller actions plans.

Driver något europeiskt land en politik som hjälper romerna?– Det är dåligt överallt. Men de intryck jag har från de resor jag har gjort är att det är minst dåligt i Spanien. Det finns en förståelse där för romerna hos de lokala myndigheterna.

Finns det någon förklaring till det?– Nej, inte riktigt. Och det finns ganska många romer i Spanien, flera hundratusen. I flera tidigare kommunistländer ser det ganska olika ut. I vissa kommuner är de helt integrerade och på andra ställen fungerar det inte lika bra. I östra Slovenien fungerar det medan det inte fungerar i Ljubljana.

Tycker du att EU-kommissionen sköter sitt uppdrag?
– De har anordnat två konferenser, en i Bryssel och en i Cordoba. Jag har pratat med romer som var där och de var väldigt besvikna och tyckte att det bara var en show och att de knappt fick ordet själva. Det var mer ett PR-jippo för kommissionärerna än en seriös diskussion tydligen.

Du har sagt att EU:s regler om fri rörlighet slår olika mot romer och icke-romer. Hur menar du?
– De traditionella romska jobben har ju försvunnit. De förtennade kopparbunkar, de var experter på att sko hästar. Skrotinsamlingen görs ju maskinellt numera, även sophämtningen. Tivolin sysslade de mycket med. Allt det har försvunnit eller inte klarat marknadens tryck. Väldigt många vuxna romer är fortfarande analfabeter. Om de flyttar mellan olika länder så måste de ju enligt EU ha ett jobb inom tre månader, eller visa att de kan försörja sig. Samtidigt finns det en väldigt negativ stämning mot att de spelar musik på gatorna eller säljer rosor på restauranger. Det är inte så lätt för dem att klara sig helt enkelt. Så effekten blir att de diskrimineras.

Och hur ska man komma åt det?
– På lång sikt enbart genom att de får jobb. På kort sikt är det svårare. Dessutom finns en tendens att stifta lagar mot tiggeri. Men det löser ju inte romernas problem.

Även Sverige har utvisat ett femtiotal romer i år.
– Ja, det var ju en tolkning av Stockholmspolisen att tiggeri var olagligt. Min bedömning när jag har pratat med jurister är att det inte är olagligt att tigga i Sverige, oavsett vad man tycker om det.

Skulle du vilja jämföra det med vad Frankrike har gjort?
– För det första är det ju en större skala i Frankrike. Det är inte heller samma retorik. Men det är pinsamt nog.
– Fast jag har reagerat starkare mot att man skickar tillbaka personer till Kosovo. Där har de ingen kapacitet att ta emot människor. 50 procent av befolkningen är arbetslösa. Romerna själva är ju rädda för att flytta tillbaks eftersom de beskylls för att ha samarbetat med serberna. Då tycker jag att det är konstigt att Sverige inte skulle ha råd att ha några stycken kvar medan de verkligen fattiga länderna på Balkan faktiskt är mer försiktiga till att tvinga tillbaka människor till läger där de inte vill vara.

Har du fått någon respons från regeringen på din kritik?
– Nu är det ju så att i Sverige hänvisar politikerna numera till domstolarna och menar att de inte kan lägga sig i vad domstolen beslutar. Men jag menar att det finns möjlighet för politikerna att sätta gränser för vad domstolarna gör. De är trots allt bundna av lagar. Så min kritik kvarstår.

Du har varit kommissionär för de mänskliga rättigheterna i fyra år. Hur har utvecklingen sett ut för romerna?
– Jag tror jag har varit i romska läger i princip i vartenda land jag besökt. De är verkligen Europas underklass och många lever i direkt slum. Ungarna far illa. Det är ett av de stora europeiska människorättsproblemen. Och jag har inte sett några förbättringar.

Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Christian Wohlert
Europaportalens korrespondent i Bryssel
Skicka epost
wohlert
Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret