Finansministrar mot slutmålet

Stora delar av de nya reglerna är kända sedan länge och går ut på att kontrollen av ländernas budgetarbete och skuldsättning ska stärkas, bland annat genom tydligare straff för de som bryter mot den så kallade stabilitets- och tillväxtpaktens regler.
– Det finns en enighet om att det ska vara större automatik i sanktionerna, att de ska slå till tidigare i processen, sade finansminister Anders Borg (M) till svenska journalister efter mötet med finansministrarna som drog ut rejält på tiden.

Men mycket mer än så ville finansministern inte säga, utan hänvisade till det dokument som Herman Van Rompuy skulle sammanställa efter dagens diskussioner. Men Van Rompuy lämnade i sin tur Luxemburg redan vid sjutiden utan att ge några kommntarer och kommer lämna över sina slutsatser till EU:s stats- och regeringschefer inför toppmötet i nästa vecka. I ett skriftligt uttalande säger Van Rompuy att med de nya reglerna kommer en rad risker som ignorerades under eurons första decennium nu åtgärdas.

En del detaljer om överenskommelsen har dock blivit kända. Principen om den omvända kvalificerade majoriteten vad gäller bestraffningar finns med i förslaget, det vill säga att det blir svårare för ett land som inte klarar budgetkraven att värja sig när EU-kommissionen föreslår bestraffningar. För vissa delar ska dock enkel majoritet gälla, till exempel om ett land råkar dra på sig stora underskott ”out of the blue”, som en EU-diplomat uttryckte det, en eftergift till Frankrike enligt diplomaten.

Ett nytt inslag i den stärkta kontrollen gäller de så kallade makroekonomiska obalanserna, som stora skillnader i konkurrenskraft eller risker för bostadsbubblor. Sådana faror måste länderna nu åtgärda innan de växer för stora, annars utdöms böter.

I diskussionerna ska Sverige, Finland och Nederländerna ska ha drivit en hård linje om tuffa regler medan sydligare länder som Frankrike och Italien har velat se ett lösare ramverk.

EU-kommissionär Olli Rehn sade efter mötet att han hoppas att EU-parlamentet och ministerrådet kan få klart de olika lagstiftningsarbetena till sommaren. Då kan det som kallas den ”europeiska terminen”, det vill säga den process när varje land lämnar in sin budget till EU-kommissionen, sätta igång i januari 2012.

Mer omfattande skärpningar för de som syndar, till exempel indragen rösträtt i ministerrådet, är inget som blir aktuellt i det här läget.
– Mitt tålamod för den sortens diskussioner är ganska begränsat vid det här laget, sade Luxemburgs premiärminister tillika ordförande för Eurogruppen, Jean-Claude Juncker.