EU-ländernas finansministrar träffas i dag torsdag i Bryssel för förhandlingar om bland annat hur en uppdatering av unionens regler för medlemsländernas statsfinanser ska se ut. Sverige tillhör en grupper länder som vill ha striktare regler, färre undantag och straff för dem som inte följer regelverket.

– Vi har väl lärt oss av erfarenheter att mjukare regler betyder att vissa länder drar på sig enormt stora skulder och det påverkar inte bara deras land utan hela unionen. Det är fortfarande inte tillräckligt tydligt att varje land måste efterleva det som vi kommer överens om, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in på mötet.

Om reglerna inte blir tillräckligt tydliga varnar hon för att det finns risk för "High Chaparral" med syftning på en tidigare populär amerikansk vildavästernserie. Hon menar dessutom att länderna i dag står längre ifrån varandra än i våras.

– Jag hade önskat att vi hade kommit längre till i dag, sade Elisabeth Svantesson. 

Se Europaportalens grafik över EU-ländernas statsskulder och budgetunderskott.

Vid årsskiftet ska EU återgå till striktare budget- och statsskuldsregler än de som tillfälligt råder sedan pandemin 2020. I samband med det har EU-kommissionen föreslagit nyare och enklare regler. Förslaget ändrar inte de grundlagsfästa gränserna för hur stor statsskulden får vara, högst 60 procent av BNP, och budgetunderskottet, högst 3 procent av BNP, i medlemsländerna, men det anger nya metoder för att minska skulderna. Alla medlemsländer är dock inte nöjda och Tyskland och Frankrike uppges jobba på en kompromiss när det gäller metodvalen, rapporterar Bloomberg. EU:s budget- och statsskuldsregler tillkom 1999 men har inte tagits på allvar av medlemsländerna, exempelvis har bara 10 av 27 länder konsekvent följt regeln om max statsskuld och fem länder med Belgien och Grekland i spetsen har aldrig hörsammat den, se listor och grafik.   

Prognoser visar att den italienska statens budgetunderskott 2023 kan bli närmare fem procent jämfört med det tidigare målet på 4,5 procent, rapporterar Bloomberg. Det ökar pressen på högernationalistiska premiärministern Giorgia Meloni för att stärka landets finanser.

Statens finanser visar ett historiskt stort överskott – tack vare den höga inflationen. Budgetsaldot för 2022 slutade enligt Riksgäldskontoret på 164 miljarder kronor för 2022, att jämföra med 78 miljarder 2021, uppger SvD.

EU-kommissionen väntas på måndag i nästa vecka föreslå att de undantag från EU:s budgetregler som infördes under coronakrisen ska förlängas även till nästa år, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Reglerna säger att medlemsländernas budgetunderskott inte får överstiga 3 procent av BNP och att deras statsskulder inte få bara mer än 60 procent. Att undantaget förlängs görs mot bakgrund av Rysslands krig mot Ukraina och den ekonomiska oro som råder. Läs mer om budgetbalans och statsskulder.