Italiens budgetunderskott för 2025 blev 3,1 procent av BNP, strax över EU:s gränsvärde på tre procent. Det rapporterar Reuters med hänvisning till siffror från Italiens statistikbyrå ISTAT som publicerades på måndagen. Bakslaget för premiärminister Giorgia Melonis regering innebär att landet blir kvar i EU:s förfarande för alltför stora underskott. Detta omöjliggör en tidig utgång ur förfarandet som skulle gett större utgiftsutrymme, bland annat för försvaret. Även statsskulden, den näst högsta i eurozonen, steg mer än väntat.

De offentliga finanserna i medlemsländerna försvagades under tredje kvartalet 2025. Budgetunderskottet i både euroområdet och hela EU steg till 3,2 procent av BNP jämfört med föregående kvartal, enligt preliminära siffror från Eurostat på torsdagen. Det är en ökning från 2,8 respektive 2,9 procent kvartalen före. Utvecklingen förklaras främst av ökade offentliga utgifter. För Sverige var underskottet 1,1 procent. Enligt EU:s budgetregler får ett lands budgetunderskott inte vara större än tre procent under ett år.

För första gången på nästan två decennier väntas Spaniens budgetunderskott bli lägre än Tysklands under 2026, en dramatisk rollomkastning sedan eurokrisen. Enligt Financial Times beror skiftet på Spaniens starka tillväxt i kombination med tyska satsningar på försvar och infrastruktur. Flera tidigare krisländer i södra Europa har nu en bättre budgetutveckling än både Tyskland och Frankrike, vilket signalerar en ny ekonomisk hackordning i euroområdet. Spaniens finanser ska ha stärkts av politisk paralysering, på grund av svaga och osäkra majoriteter, som förhindrat beslut om nya utgifter.

Italiens budgetunderskott för 2025 väntas landa på cirka tre procent av BNP, i linje med EU:s regelverk. Det är en sänkning från prognosen på 3,3 procent, enligt källor som rapporterar till Reuters i går måndag. Förbättringen, som beror på högre skatteintäkter, kan leda till att Italien lämnar EU:s förfarande för alltför stora underskott ett år tidigare än beräknat. Detta skulle ge regeringen i Rom ökat ekonomiskt handlingsutrymme. De officiella siffrorna väntas på torsdag.

Italien har inte uppfyllt EU:s budgetkrav sedan 2019 då underskottet låg på 1,5 procent av BNP.

Slovakiens parlament debatterar i dag tisdag ett kritiserat åtstramningspaket, samtidigt som nya protester planeras i Bratislava. En omröstning kan äga rum redan i dag, rapporterar Euractiv.

Regeringens förslag för att stärka statsfinanserna inkluderar höjda skatter, högre socialavgifter och slopade helgdagar. Kritiker menar att bördan orättvist läggs på medborgarna. I en ovanlig allians har landets största arbetsgivarorganisation och fackförbunden gemensamt fördömt åtgärderna.

Slovakien har ett budgetunderskott på 5,3 procent långt över EU-gränsen på max 3 procent. Landets statsskuld ligger dock på 59,3 procent, under EU-gränsen på 60 procent.

Tyskland kommer sannolikt att undvika EU:s straffåtgärder trots att landet bryter mot unionens budgetregler. Orsaken är ett nytt undantag för ökade försvarsutgifter, uppger ekonomikskommissionär Valdis Dombrovskis till Financial Times. Landets underskott för 2025 väntas nå 3,3 procent av BNP, över gränsen på tre procent. Undantaget, som infördes på tysk begäran, har kritiserats för att försvaga regelverket. Ett slutgiltigt beslut väntas nästa vår.

EU:s och euroområdets säsongsjusterade budgetunderskott landade på 2,9 procent av BNP under första kvartalet 2025, en minskning från kvartalet innan. Det visar preliminära data från Eurostat som publicerades i går måndag. För Sveriges del var underskottet betydligt lägre, 0,7 procent, en klar förbättring från 1,6 procent kvartalet före.

Runt hälften av EU:s medlemsländer har ansökt om undantag från unionens budgetregler i syfte att kunna spendera upp till 1,5 procent av BNP på sina försvar. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på tisdagen inför EU:s finansministermöte i Bryssel att detta inte är aktuellt för Sveriges del.

– Jag ser inte i dag ett skäl för Sverige att ansöka, inte alls, sade Svantesson.

Tolv EU-länder har lämnat in begäran om att aktivera den nationella undantagsklausulen för att öka sina försvarsutgifter. Dessa är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Tyskland, Grekland, Ungern, Lettland, Polen, Portugal, Slovakien och Slovenien.

Klausulen ger medlemsländerna möjlighet att avvika från EU:s budgetregler med upp till 1,5 procent av BNP för försvarsändamål fram till 2028. Bakgrunden är Rysslands krig mot Ukraina som skapat akut behov av ökad försvarskapacitet.

Kommissionen ska nu bedöma ansökningarna inför vårterminen 2025. Fler länder väntas ansöka om undantaget som ingår i EU:s försvarspaket ReArm Europe.