Annons

EU-politiker från alla länder anser att de får för lite uppmärksamhet i nationella media, menar skribent.

EU-politiker från alla länder anser att de får för lite uppmärksamhet i nationella media, menar skribent.

MittEuropa »
Nationella vinklar dominerar EU-journalistik i många länder

Svårigheten att koppla samman nationella debatter och nyhetsagendor med vad som diskuteras på EU-nivå, det är något som upplevs som ett problem i de flesta EU-länder. Det skriver Rolf Fredriksson.

EU-parlamentarikern Olle Ludvigsson (S) kritiserar svensk debatt och svenska mediers bevakning av EU-frågor i en artikel på DN-debatt (21 oktober 2010), han skriver bland annat att ”svenska toppolitiker och journalister tillsammans utvecklat ett nationellt navelskådande nej-sägarmaskineri”.

Under drygt sex år var jag korrespondent för SVT i Bryssel och visst finns det brister i bevakning och demokratisk debatt om EU. Nog är det så att de flesta svenskar inte känner sig ”hemma i EU”, samtidigt som också jag möter ett stort intresse och många frågor om ”hur EU egentligen fungerar”.

Men detta är inte enbart en svensk fråga. Att det är svårt att koppla samman nationella debatter och nyhetsagendor med vad som diskuteras på EU-nivå, det är något som upplevs som ett problem och klagas på i de flesta EU-länder. EU-parlamentariker från alla länder anser att de får för lite uppmärksamhet i sina hemländers medier, och det är en ofta parlamentarikers förklaring till det sjunkande valdeltagandet i EU-valen (Sverige var ju ett undantag med något ökat valdeltagande 2009).

Ibland jämför en del svenskar längtansfullt med Financial Times, Frankfurter Allgemeine Zeitung eller BBC World och säger att där finns minsann kvalificerad EU-bevakning, och antyder att allt är bättre i andra länder. Då säger jag att detta är elitmedier som läses och ses av ett fåtal. Rapport 19.30 och aktuellt bör jämföras med de stora dagliga nyhetsprogrammen i tv i respektive länder.

I Journal Televisée i fransk tv kl 20, i BBC:s huvudnyheter för brittisk hemmapublik kl 22 och i tyska heute och Tagesschau ser jag att också där dominerar nationella vinklingar på EU-frågor. Hur har egna landets ministrar klarat sig vid rådsmöten, hur hanteras nationella hjärtefrågor i EU:s institutioner.

Sveriges Television SVT har haft två korrespondenter på plats i Bryssel sen Sverige blev medlem i EU. Trots tider av nedskärningar och besparingar på många andra områden så har SVT behållit två Bryssel-korrar. Detta medan andra medier minskat sin närvaro i Bryssel. Den internationella journalistklubb jag var med i Bryssel uttryckte i våras stor oro för att antalet EU-korrespondenter i Bryssel minskar. Här har SVT stått fast vid två Bryssel-korrar.

Nu bevakar vi i SVT inte enbart vad som beslutas i kommission, råd och parlament. Vi gör reportage runtom i Europa, för att i tv-reportagets form med bilder och röster från människor och miljöer skildra det som är på gång att beslutas i Bryssel och Strasbourg. Det är ett bitvis omöjligt uppdrag att hinna med allt, och det betyder att vi måste välja bort många frågor och att vi inte alltid i detalj följer hur EU-parlamentet, kommissionen och rådet agerar. Men för kunna erbjuda mer än talarstolar och presskonferenser tror jag det är ett nödvändigt val.

Det senaste beslutet om mammaledighet i EU-parlamentet redovisade vi endast i kort telegram-form i våra nyhetssändningar den gångna veckan. Vi har tidigare haft reportage om frågan, och eftersom EU-parlamentet inte har sista ordet utan det nu börjar förhandlingar med medlemsländernas regeringar, och så många regeringar har starka invändningar att lagförslaget säkerligen ändras, så tycker jag det är en rimlig bedömning.

Dessutom finns SVT Forum som sände parlamentets hela debatt om mammaledighet, och Per Malm tog upp frågan i programmet ”EU-samtal”. Genom SVT Forum har vi en återkommande och omfattande bevakning från EU-parlamentet.

Men ur ett annat perspektiv kan jag tycka att det finns en del poänger i Olle Ludvigssons resonemang. Alltför ofta skrivs och sägs att ”EU har beslutat” någonting, och det låter som en främmande rymdfarkost landat eller att en främmande makt beslutat om oss. Läsaren eller tittaren har inte en chans att förstå vem inom EU som beslutat något, om det är ett definitivt beslut eller om det fortfarande kan påverkas och ändras. Och det framgår inte om och hur svenska representanter har agerat, om det nu är i parlamentet, rådet, kommissionen eller i någon kommitté med experter och tjänstemän. Om man som journalist är osäker på beslutsgången inom EU-apparaten blir det enklare att oprecist säga bara ”EU har beslutat”. Jag tycker att man inte kan begära att varje svensk kan skillnaden mellan råd, parlament och kommission inom EU, men varje journalist borde kunna det!

Själv kan jag reta mig på och försöka rätta till när vi på hemmaredaktionen väljer bilder på fel byggnader till EU-nyheter, så att vi t.ex. visar EU-parlamentet när det handlar om EU-kommissionens beslut, eller tvärtom. Det är som att visa en bild på Rosenbad när riksdagen beslutat något.

Jag skulle naturligtvis också önska mig att svenska politiker på ett tydligare och mer otvunget sätt kunde koppla samman nationella frågor med debatter på EU-nivån. I ett inslag i rapport före valet efterlyste vi till exempel EU-frågorna i valdebatten och ställde frågor till partiledarna hur de två regeringsalternativen skulle skilja sig när de representerar oss vid ministerrådets lagstiftande bord.

Så gärna mer bevakning och debatt om EU-frågor!

(tidigare publicerat på Second-Opinion.se)