Läsartext: Därför slog krisen så hårt
Från Spanien 2 november 2010Byggbubbla, försummad arbetsmarknadslagstiftning och eftersläpningar i utbildningsväsendet är tre viktiga orsaker till att krisen blivit så djup i Spanien. Det skriver syskonen Margareta Strandman Dahlberg och Tomas Strandman från Mallorca, Spanien.
En majoritet av Spaniens befolkning uppfattar idag att de största problemen är ekonomin, arbetslösheten och invandringen. För första gången på länge är dessa viktigare än ETA-terrorismen.
Spanien har efter 2007 hamnat i en djup ekonomisk kris. Djupare än i andra västeuropeiska länder. Under 80- och 90-talen hade landet en årlig ekonomisk tillväxt på över 3 procent och var beundrat för sin snabba utveckling mot verklig demokrati och ökande välfärd. Då utvecklades landet snabbt från en låg ekonomisk nivå och allt kunde bara bli bättre.
Få kunde förutse den djupa finanskris, som från 2007 drabbade hela västvärlden. Varför blev krisen så djup och svårlöslig i Spanien?
Den spanska krisens orsaker och konsekvenser:
- ”Byggbubblan”. Under lång tid var byggbranschen en starkt drivande del av näringslivet. Stor inhemsk och internationell efterfrågan på attraktiva bostäder, framför allt i storstäderna och utefter Medelhavskusten gjorde det lätt att få hypotekslån i bankerna. En stor del av arbetskraften utgjordes av invandrare. När bankerna stoppade utlåningen kraschade många byggnadsföretag och arbetslösheten sköt i höjden.
- Den inhemska efterfrågan sjönk snabbt och djupt. En av anledningarna är att spansk arbetsmarknadslagstiftning är efterbliven och har under lång tid försummats. Inte förrän detta år 2010 har den spanska regeringen, trots arbetsmarknadens parters oförmåga till överenskommelser, genomdrivit en ny lagstiftning. Det föreligger en stor skillnad mellan spansk och svensk trygghet vid arbetslöshet. En svensk arbetslös har ett finmaskigt trygghetsnät, som gör att rädslan för ekonomiskt obestånd är betydligt lägre. Bristande trygghet i Spanien får till följd en stark nedgång i all efterfrågan, både på tjänster och varor.
- Den bristfälliga nivån på högteknologisk utveckling inom spansk industri beror till stor del på en eftersläpning inom utbildningsväsendet. Spansk industri är därför beroende mer av utländska licenser än på inhemsk innovation. Exempelvis är landet en av de tre största personbilproducenterna i EU, men har inget eget bilmärke. Telecomsektorn och läkemedelsindustrin är ytterligare exempel.
Åtgärder från regeringen för att bekämpa krisen:
- Den sittande regeringens åtgärdspaket handlar framför allt om att förstärka finansinstituten, bland annat genom hopslagning av smärre regionala sparbanker till stabila enheter. Annars har de spanska affärsbankerna klarat krisen mycket bra och utan statlig subvention.
- Modernisering av arbetsmarknadslagstiftningen. Syftet är framför allt att skapa rörlighet på arbetsmarknaden.
- Ekonomisk satsning på högteknologisk utbildning och utbildning i allmänhet.
- Satsning på förnyelsebar energi i alla former: vind och solkraft och den därmed tillhörande industrin.
- Modernisering av turistnäringen, vars mål är en större variation av utbudet.
- En beslutsam satsning på jordbruk, fiske och naturvård.