Platsen för självmordsbomben på Gamla Brogatan i Stockholm.

Platsen för självmordsbomben på Gamla Brogatan i Stockholm.

Bild: Mikael Kullberg

Europa skakas av Stockholmsbomb

Självmordsbombningen i centrala Stockholm på lördagen har väckt stor uppmärksamhet i europeisk press.

Det självmordsattentat som ägde rum i Stockholm på lördagskvällen har fått uppmärksamhet i Europa. I en ljudfil som skickades till den svenska säkerhetspolisen och TT precis före bomberna exploderade uppmanar den person som misstänks vara attentatsmannen fler i Europa att följa hans exempel "Till alla mujahedin i Europa och i Sverige: nu är det dags att slå till".

Den misstänkte 28-åriga mannen, som enligt Säpo har rötter i Mellanöstern, har utbildat sig och bott i engelska Bedfordshire. I går kväll genomsökte den brittiska polisen resultatlöst en adress i staden som anses ha koppling till mannen. Som motiv till dådet anger den misstänkte attentatsmannen de svenska truppernas närvaro i Afghanistan och konstnären Lars Vilks porträtt av profeten Mohammed som rondellhund.

I europeiska tidningar tas terrorattentatet i Stockholm upp som något som bör varna även andra europeiska länder.
– Stockholmsattentatet träffar det liberala Sverige rätt i magen, skriver tyska Die Welt. ”Landet är chockat. Just i fredliga, socialdemokratiskt präglade Sverige förekommer det islamistisk terror strax innan julafton 2010 ... Förvisso sades det att Sverige inte kan skyddas från terrorattacker. Men många tänkte nog att Danmark skull drabbas först. Mohammed-karikatyrerna kom trots allt från det sydliga grannlandet, och Danmark är landet där politikerna ser invandrare som ett problem”, fortsätter Die Welt.

I Il Corriere della Sera beskriver Guido Olimpio hur ”Jihad erövrar norra Europa” och exemplifierar med den amerikanska kvinnan Colleen LaRose som 2009 greps på Irland efter att ha planerat ett attentat mot Lars Vilks. Andra tecken på ett ökat hot i norra Europa är det ”misslyckade” attentatet i Köpenhamn av en tjetjensk extremist i september. Olimpio lyfter fram att terrorberedskapen höjdes i Sverige den 1 oktober och att ”det inte saknas anledningar för terroristerna att beteckna Sverige som en motståndare: utöver Mohammed-teckningarna deltar Stockholm i den afghanska kampanjen”.

Anna Hedh, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna och ledamot i utskottet för rättsliga och inrikes frågor, tycker att lördagens attentat talar för att säkerhetssamarbetet på EU-nivå måste bli bättre. Men huruvida det här attentatet hade kunnat förhindras vill hon inte säga något om.

– Jag tror att man behöver hitta alla möjliga sätt att samarbeta, men det betyder inte att man ska behöva sätta den personliga integriteten på sparlåga. Vi måste ju göra noggranna överväganden.

Vänsterpartiets EU-parlamentariker, Eva-Britt Svensson, tror däremot inte att mer säkerhetssamarbete nödvändigtvis är rätt sätt att hindra terrorattacker.

– Min inställning är att man inom EU alldeles för mycket koncentrerar sig på och klassar allt som terrorism redan innan man vet vad det handlar om.

Både Hedh och Svensson anser att Sveriges utrikespolitik – bland annat valet att ha trupper i Afghanistan – kan öka risken för terrorattentat, även om de menar att bilden är mer komplex än så.

– Jag tycker vi har haft alldeles för lite debatt både i Sverige och i EU-sammanhang om vad så här stora frågor egentligen kan få för konsekvenser, säger Eva-Britt Svensson.

Den moderata EU-parlamentarikern Gunnar Hökmark tror däremot att närvaron i Afghanistan är nödvändig för att möta hot som inspireras av religiös fundamentalism.
– Det är viktigt att visa att vi inte ger efter. Den dagen som talibanerna kommer tillbaka blir det en språngbräda för fler dåd, säger Gunnar Hökmark.

På europeisk nivå är det viktiga dock att stå upp för det öppna samhället, menar Hökmark.
– Vi måste vara tydliga med att vi stöder de demokratiska värdena och akta oss för att säga att det här dådet är början på en ny tendens, säger Gunnar Hökmark.