”EU bör ta efter Nordens elmarknad”

Investeringar i energi ska inte betalas av EU utan av marknaden själv, säger näringsminister Maud Olofsson i en europeisk debatt som handlar energisäkerhet och många miljarder kronor.

Frågan om huruvida större infrastruktursatsningar, som elnät eller gasledningar som binder ihop flera länder i Europa, ska betalas via EU-budgeten eller av marknaden själv delar EU-länderna. Sverige, tillsammans med de nordiska länderna och Österrike bland annat, går på marknadslinjen medan östeuropeiska länder, som i dag är beroende av energitillförsel från Ryssland, ser att EU ska garantera att satsningarna ska bli av.

Näringsminister Maud Olofsson (C) menar att den nordiska modellen, där bolagen har byggt upp näten, bör stå som modell eftersom den har visat sig fungera mest kostnadseffektivt. Att tro att marknaden kommer att stå för investeringarna samtidigt som att EU lovar finansiering är oklokt, anser Olofsson vid ett ministerrådsmöte i Bryssel.

– Det är att skicka dubbla signaler. Å ena sidan säger vi att vi ska liberalisera marknaden och att den ska bygga upp infrastruktur och samtidigt säger vi att man kanske ska ta kostnaden från EU-budgeten också.
– Man bör ta Norden som exempel på en väl fungerande marknad, säger Maud Olofsson.

Enligt Maud Olofsson är det viktigare att EU-länderna först genomför reformer inom ramen för det så kallade tredje inre marknadspaketet än att be om pengar från EU-budgeten till energiinvesteringar. Paketet ska tvinga länderna att underlätta för kunder att välja el- och energibolag, och öka konkurrensen på energimarknaden genom att skilja på de som producerar energi och de som äger ledningarna, även kallat ”unbundling”.

Torsdag är sista dagen för länderna att redovisa vilka reformer de har genomfört, men EU-kommissionen räknar inte med att alla EU-länder kommer att klara tidsfristen.

Diskussionen kommer att fortsätta framöver. På måndagen presenterade även EU-kommissionen och europeiska investeringsbanken ett förslag där projektobligationer ska användas för att finansiera större projekt, genom att privata företag kan attrahera investerare till olika projekt. Enligt EU-kommissionen kommer det att krävas investeringar i infrastruktur inom energi-, kommunikations- och transportsektorn på mellan 15 och 20 biljoner kronor, det vill säga 15-20 tusen miljarder, framöver.

Projektobligationerna ställer sig Maud Olofsson tveksam till.

– Vi är tveksamma till att man avviker från det tredje inre marknadspaketet, säger hon.

Debatten ingår även i den mer omfattande frågan kring hur stor EU:s nästa långtidsbudgetför åren 2014 - 2020 ska bli, och vad den ska användas till.

– Inför de budgetdiskussioner som ska hållas är det viktigt att vi på olika ministernivåer håller igen så att inte alla utgifter läggs i en budget som vi inte ens har börjat diskutera, säger Maud Olofsson.