Irland misslyckades att få ner räntan

På eurotoppmötet i Bryssel som avslutades på lördagen lyckades Irland inte förhandla ner räntan på sina räddningsmiljarder, något Grekland dock lyckades med.

Irlands nye premiärminister Enda Kenny åkte till Bryssel för sitt första EU-toppmöte med ett uppdrag: få ner räntan på de 750 miljarder kronor landet lånat av euroländerna. Men det blev tvärstopp. En förbättring av lånevillkoren skulle endast medges om Irland ville gå med på att förändra sin låga bolagsskatt, men det kunde Kenny inte göra. Frankrikes president Nicolas Sarkozy ska ha varit den tuffaste EU-ledaren i diskussionerna, men även Tysklands Angela Merkel valde den hårda linjen.

– Vi kan bara erbjuda något sådant om vi får någonting i utbyte, sade Merkel framåt småtimmarna efter mötet.

Därför åkte Kenny hem med vetskapen om att frågan dyker upp igen på nästa toppmöte den 24-25 mars. Irish Times skriver i en kommentar att pressen på Kenna kommer att öka fram till dess. De nya stresstesterna som EU genomför kan komma att visa ett rekapitaliseringsbehov hos de irländska bankerna och då blir en sänkning av räntan med en procentenhet än viktigare, skriver tidningen.

Däremot fick Grekland räntan sänkt med en procentenhet på det lån som landet fick förra året samt återbetalningstiden förlängd med tre år. Men framgången var dyrköpt. Grekland tillkännagav samtidigt att man ska sälja ut statliga fastigheter till ett värde av 440 miljarder kronor så snabbt som möjligt.

Europakten, som arbetades fram efter att det kontroversiella tysk-franska förslaget skrotats, antogs och euroländerna måste inom ett år ta beslut om strukturreformer gällande lönebildning, pensionssystem, budgetkonsolidering, bolagsskatter, bankkrisfonder samt arbetskraftens rörlighet. Men av de tyskfranska sanktionerna för de länder som inte drar sitt strå till eurostacken finns inget kvar.

Sverige och andra icke-euroländer kommer att kunna ansluta sig till pakten om de vill. På finansdepartementet har man ännu inte hunnit ta ställning till pakten.

– Vi har ju varit kritiska över hur man har tagit fram pakten, eftersom Sverige inte har fått vara med och bestämma hur den ska se ut. Men man får ju skilja på tillkomsten och innehållet. Det finns många bra förslag i den, säger Peter Holmgren, ämnesråd på finansdepartementet.