S: ”Sverige sitter på läktaren i jordbrukspolitiken”

Socialdemokraterna vill lägga om EU:s jordbrukspolitik men oroas över att Sverige hamnar på sidlinjen när matchen ska avgöras.

Om knappt två år, den 1 januari 2014, ska EU:s nya jordbrukspolitik sättas i sjön. I dag går lite mer än en tredjedel av hela EU:s budget till jordbrukspolitiken. 2010 motsvarade det ungefär 600 miljarder kronor och de kommande månaderna ska det avgöras om de miljarderna ska bli fler eller färre i framtiden.

Flera svenska EU-parlamentariker har på sistone lagt fram förslag på hur mycket de tycker att EU bör lägga på jordbruket och hur pengarna bör fördelas. Praktiskt taget alla svenskar anser att andelen i EU:s budget som går till jordbruket bör minska – en något apart åsikt i Europa, där stormakter som Tyskland och Frankrike tillsammans med syd- och östeuropeiska länder vill fortsätta att kassera in miljarder åt sina lantbruk.

I dag presenterade Socialdemokraterna vad de vill göra på området med rapporten En plan för svenskt spårbyte i den europeiska jordbrukspolitiken. Skillnaderna mot vad andra EU-parlamentariker, även från andra sidan blockgränsen, har presenterat tidigare kan betecknas som nyanser. Det vet också Göran Färm (S), ledamot i parlamentets utskott som utreder hur EU:s nästa långtidsbudget ska se ut.

– Jag har pratat rätt mycket med Marit Paulsen och vi är ganska överens om strategin, säger Göran Färm.

Marit Paulsen (FP) lade tidigare i år fram sin syn på EU:s jordbrukspolitik på Europaportalen. Tittar man på den är det lätt att förstå vad Göran Färm menar. Båda vill se att stöden ska gå till ”aktiva bönder” i stället för till stora herrgårdar utan någon verksamhet, det ska finnas ett tak för hur mycket en enskild mottagare ska få, jordbrukspolitiken ska vara ett vapen mot klimatförändringarna och stöden ska fördelas rättvisare mellan EU-länderna.

Gunnar Hökmark, moderat EU-parlamentariker, skrev i en debattartikel i Göteborgs-Posten i början på februari  att stöden inte ska ”subventionera eller finansiera produktion utan måste fokuseras på miljöåtgärder samt forskning och innovationer inom jordbruksnäringen” och att man därmed kan gå länderna som inte vill avveckla jordbrukspolitiken till mötes.

Framför allt är EU-parlamentarikerna övertygade om att det inte kommer att vara möjligt att skära ner på jordbruksstödet i reda pengar. På sin höjd kan andelen av EU-budgeten i sin helhet sjunka något, tror man.

Socialdemokraterna vill att den svenska regeringen inser det. Annars kommer Sverige att stå på sidlinjen när förhandlingarna om jordbrukspolitiken går in i sitt slutskede, enligt Färm.

När den framtida jordbrukspolitiken diskuterades i EU-nämnden för ett par veckor sedan lämnade regeringen sina ståndpunkter till riksdagsledamöterna. ”Målet att begränsa jordbrukspolitikens omfattning är överordnat andra mål” skrev regeringen, och ”Sveriges målsättning är att marknadsstöden bör avskaffas senast 2013.”

– Det är utsiktslöst att få en rask nedskärning av stöden. Sverige sitter på åskådarläktaren, säger Göran Färm.

EU-kommissionen ska lägga fram ett första förslag med siffror efter sommaren och det blir förmodligen under Cyperns ordförandeskap andra halvåret 2012 som miljarderna fördelas mellan EU:s länder.