Eurozonen vacklar återigen

För en vecka sedan var det idel glada miner efter eurotoppmötet i Bryssel. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso presenterade en reform av den stora räddningsfonden EFSF och annonserade att den privata sektorn skulle vara med och ta en del av ansvaret.

– För första gången har vi en lösning tillsammans med marknaden, inte emot den, sade José Manuel Barroso efter mötet.

Men den samsynen varade inte alltför länge. I dag varnade kreditvärderingsinstitutet Moody’s för att sänka betyget på Spaniens statspapper inom ett par månader. En av Moody’s anledningar var just grekuppgörelsen där vissa investerare inte kommer få tillbaka de pengar de har lånat ut till ölandet, vilket skulle kunna bli ett prejudikat för även andra länder.

Men Italien har nu sagt att man kanske inte kommer att vara med och finansiera nästa del av Greklands lån. Planen var att nästa utbetalning skulle ske i september, med hjälp av EFSF. Men det kan ta tid att få detaljerna på plats, vilket gör att utbetalningen istället måste komma från det första Greklandspaketet från i fjol. 

Osäkerheten kring Italiens ekonomiska situation och politiska villervalla gör att räntorna på landets lån har drivits upp. I går sålde Italien tioåriga obligationer där räntan sattes till 5,77 procent, jämfört med 4,94 procent i juni.

I reformen av EFSF som man stolt och lättat kom överens om på toppmötet i förra veckan, sänks låneräntan för pengar ur fonden till 3,5 procent. Italiens egna 15-åriga lån har i dag en ränta på 6,2 procent. 

Skulle Italien vara med och låna ut pengar till Grekland även i fortsättningen skulle det alltså bli till en lägre ränta än vad landet själv lånar för. Den ekvationen går inte ihop ens för den mest inbitne optimisten eller kreative räknenissen. Och kan inte Italien bidra måste andra länder ta över bördan.

– Det är inte en fråga som det ska beslutas om just nu. Vi måste titta på vad finansieringskostnaderna blir vid tiden för utbetalning – just nu är det ett gränsfall, sade en källa till Reuters.

Italiens räntor har gått upp till en rekordnivå, mätt i skillnaden till räntan på tyska statspapper. En möjlig orsak till det är att den tyska storbanken Deutsche Bank sedan i januari har gjort sig av med 88 procent av sina italienska statspapper, motsvarande ett värde på 65 miljarder kronor.

Italiens före detta premiärminister, tillika förre ordföranden för EU-kommissionen, Romani Prodi, gick i dag till skarp attack mot den tyska storbanken Deutsche Bank. Bankens vd Josef Ackermann var en central part i uppgörelsen om Greklandspaketet för en exakt vecka sedan.

Till tidningen Il Corriere della Sera uttryckte den vanligtvis stillsamme Prodi sin besvikelse. 

– Det visar på en avsaknad av solidaritet som leder till självmord även för Tyskland. Det tvingar alla att lägga sig på försvar. När det kommer från Tyskland, som fram till för något år sedan visade klokhet gentemot andra länder, gör det mig bestört.