Arkivbild. Vid finansministrarnas möte i Luxemburg idag var Anders Borg tveksam till utbetalningen av lånen till Grekland.

Arkivbild. Vid finansministrarnas möte i Luxemburg idag var Anders Borg tveksam till utbetalningen av lånen till Grekland.

Bild: Anders Selnes

Borg tveksam till grekiskt krislån

Greklands nya mörka siffror gör att Anders Borg (M) ifrågasätter Greklands förmåga att klara av situationen.

EU-ländernas finansministrar har dagen efter eurogruppens möte ägnat förmiddagen åt diskussionen om Grekland och den vidare krisen i eurozonen, något som skulle avklarats under frukosten. I går sköts beslutet om en utbetalning till Grekland upp från oktober till november i väntan på att den så kallade trojkan kommer med sin utvärdering av hur Grekland sköter sig. Men för Sveriges finansminister Anders Borg (M) är bilden redan klar.

– Vad som är tydligt med Grekland så är det att programmet är off track. Vi har inte sett någon rapport ännu från trojkan men enligt de skuldnivåer som den grekiska regeringen själv rapporterar om så uppfyller man inte målen.

– En viktig slutsats är att de inte uppfyller kraven på skuldhållbarhet och då är det mycket tveksamt om fonden kan gå vidare med utbetalningar, säger Anders Borg.

Ska man tolka det som att man ska ställa in fortsatta lån och låta Grekland gå omkull?

– Det finns andra lösningar. Grekland kan bland annat bidra med ytterligare åtgärder, men i grunden måste man konstatera att underskotten på de nivåer de rapporterar är de off track.

EU-kommissionär Olli Rehn sade efter gårdagens eurogruppmöte att missarna i årets budgetmål får Grekland försöka lösa kommande år. Anders Borg menar att problemen går djupare än så.

– Grundproblemet är inte de senaste månadernas budgetmissar, det är att man är off track när det gäller implementeringen av breda konkurrensinsatser, när det gäller privatiseringar och när det gäller skuldnivån. Det är sammantaget ett väldigt besvärligt läge, säger Anders Borg.

I ljuset av de nya grekiska siffrorna finns det anledning att se över den överenskommelse som gjordes i juli mellan euroländerna då banker erbjöds att skriva ner sina fordringar på Grekland med cirka 20 procent, menar Borg. 

– Det är svårt att värja sig för logiken i att den privata sektorn bör medverka när man har så hög skuldnivå som man nu har i Grekland. Skuldnedskrivningarna som har gjorts har uppenbarligen inte varit tillräckliga för att återställa marknadens förtroende, säger Borg.