”Europa delas på ett fruktansvärt sätt”

Den folkpartistiske EU-parlamentarikern Olle Schmidt vill att Sverige ställer upp med lån till krisdrabbade Grekland. – En billig premie för att undvika katastrof, säger Olle Schmidt.

När EU:s ledare träffas på söndag för att komma överens om nya åtgärder för att lösa eurokrisen bör Sverige erbjuda lån till Grekland. Det säger nu Olle Schmidt, folkpartistisk EU-parlamentariker.

– Jag skrev redan förra våren att Greklands sak är vår. Nu har mycket tid gått och utanförskapskänslan på grund av att vi står utanför växer, säger Olle Schmidt till Europaportalen.

I förra veckan godkände Slovakien som sista land förändringarna av eurozonens krisfond EFSF, som euroländerna kom överens om i juli. Vid det mötet antogs också ett nytt lånepaket till Grekland på sammanlagt 109 miljarder euro – det är ännu inte sjösatt eftersom bankernas medverkan fortfarande är oklart.

Sverige kan inte ansluta sig till krisfonden EFSF, det är endast för euroländerna. Om det vore möjligt skulle Sveriges del uppgå till mellan 12 och 15 miljarder euro i garantier, enligt Europaportalens beräkning. Men Sverige kan, och bör enligt Schmidt, erbjuda ett så kallat bilateralt lån till Grekland, precis som man gjorde med Lettland, Island och Irland. Sex miljarder kronor lånade Sverige ut till Irland, som totalt fick drygt 750 miljarder av euroländerna.

– Det vore en billig premie för att undvika att Grekland brakar samman. Man kan naturligtvis resonera som så att man står vid sidan och hoppas att det blåser över, men jag tycker det är en djupt omoralisk attityd, säger Olle Schmidt.

Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, ser både för- och nackdelar med ett svenskt deltagande i europeiska länders krishantering. Hon menar att det måste vara ett genomtänkt och medvetet val.

– Ska man gå in i krishanteringen ska man också vara säker på att man får vara med och ställa krav på hur eurozonens institutioner ska utvecklas i framtiden. Då tänker jag på vilket sätt man ska knyta samman finanspolitiken, sanktioner och banksektorn ska regleras.

Ligger det i Sveriges intresse att delta i eurozonens krishantering?

– Sverige har inget tydligt stöd i befolkningen för ett euromedlemskap och då är det kanske svårare från regeringens sida att säga att vi ska gå in och ge stöd för att få vara med att påverka. Å andra sidan har Sverige inget undantag för euromedlemskap, som Storbritannien och Danmark. Då vore det mer naturligt för att ett land som inte har ett undantag att vara med och påverka euron. En risk är att man kan förlora pengarna man lånat ut. Men betalas lånen så blir det en bra affär.

Sveriges regering har tidigare sagt blankt nej till att låna ut pengar till Grekland. Finansminister Anders Borg (M) sade så sent som i september att Grekland inte är att lita på och att Sverige redan bidragit nog genom medlemskapet i den Internationella valutafonden (IMF).

När den nyvalde danska statsministern Helle Thorning-Schmidt i dag träffade Fredrik Reinfeldt i Stockholm, sade Thorning-Schmidt att varken Danmark eller Sverige hittills betts stödja Grekland. Reinfeldt menade att stöd till Grekland hittills inte ansetts så angeläget att Sverige erbjudit det, men lämnade en liten öppning.

– Vi får se, det är detta som diskuteras mycket i Europa nu, att komma till en lösning som känns hållfast, sade Reinfeldt till TT.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sade i förra veckan att alla EU-länder bör bidra med stöd till Grekland, även de utanför eurozonen.

– Jag hoppas att alla länder kan ge sitt stöd om de har ekonomiska resurser att göra det. Det ligger i deras eget intresse. Om euron vacklar får alla länder problem – även de med en egen valuta, sade Barroso till tyska Bild-Zeitung i tisdags.

Olle Schmidt menar att det är dags för den svenska regeringen att hörsamma Barrosos önskan.

– Skillnaden mellan euroländer och de andra håller ju på att dela Europa på ett fruktansvärt sätt. Det här [lån till Grekland] skulle ju visa att vi vill vara i EU:s inre kärna – det som regeringen ju säger gång på gång, men det räcker inte med bara ord, påpekar Olle Schmidt.