Grekland får vänta på pengar

–  Vi kan inte ta ett beslut innan trojkan är klar med sin rapport och den är inte klar före den 13 oktober. Trots det kan jag försäkra er om att Grekland kommer att klara det, sade Juncker och lade till att ingen minister hade krävt att Grekland lämnar eurozonen eller ställer in sina betalningar.

Den grekiske finansministern Evangelos Venizelos hade med sig en portfölj fylld med papper där siffrorna lyste röda: landet kommer inte att kunna hålla budgetunderskottet på den nivå som beräknat för i år, något som han sa berodde på en värre recession än väntat. Det var en förklaring som EU-kommissionär Olli Rehn kunde godta.

– Ett underskott på 8,6 procent ligger inom den gräns som är acceptabel, sade Rehn efter mötet.

Enligt Rehn och Juncker kommer Grekland inte att behöva de 8 miljarderna som står på spel förrän i november, vilket ger trojkan åtminstone två veckor till att slutföra sin utvärdering av Greklands åtgärder. Tidigare var beskedet att Greklands statskassa var slut i mitten av oktober.

Rehn sade sig också vara lättad över att frågan om Finlands säkerheter är borta från dagordningen. Den har legat och skavt ända sedan valet i Finland i april och har lett till polemik i diskussionerna om ett nytt lånepaket till Grekland.

Lösningen beskrevs av Juncker som ”tekniskt komplicerad”, men EFSF-chefen Klaus Regling försökte förklara hur grekiska banker kommer att föra över obligationer till en slags förvaltare som i sin tur investerar dem i högvärderade obligationer med lång löptid.

Alla euroländer kan begära att få säkerheter men enligt Juncker kommer inget annat land än Finland att vilja ha dem på grund av de nackdelar som de medför: ett land som begär säkerheter måste betala in sin kontanta andel på en gång till den kommande permanenta krisfonden (ESM) istället för över fem år; vinsten man gör på lånet till Grekland minskas; om Grekland skulle gå i konkurs betalas inte säkerheten ut förrän efter 15-20 år och man kan aldrig få mer säkerheter större än 20 procent av den ökning av garantier som sker med det nya Greklandspaketet.

Problembarnet i eurogruppen, Slovakien, ska i samband med mötet ha lämnat försäkringar till Juncker om att ett beslut om förändringarna i EFSF ska tas i parlamentet innan EU-toppmötet äger rum den 17-18 oktober. Då ska också diskussionerna om hur man ska kunna öka "effektiviteten" i EFSF på bästa sätt vara i stort sett klara.

De senaste dagarna har rösterna som säger att fonden måste bli mer omfattande blivit både fler och starkare. Länder utanför eurozonen, som Storbritanniens finansminister George Osborne och Sveriges Anders Borg, har sagt att fonden måste bli större. Men på måndagen var det ministrar från eurozonen, bland andra Spaniens Elena Delgado, som talade om att ge krisfonden mer styrka.

Inte i första hand genom att utöka garantierna – det alternativet ses som en återvändsgränd med tanke på svårigheterna som uppstått med höja dem från 440 till 780 miljarder – utan genom att använda fonden som säkerhet för att låna upp pengar från Europeiska centralbanken (ECB). Den synen delar även EU-kommissionären Olli Rehn.

– Vi måste ha mer eldstyrka i EFSF, den nuvarande räcker inte, sade Rehn.

På frågan om hur riskerna påverkas av en sådan förändring av EFSF svarade eurogruppens ordförande lakoniskt:

– Den som inte är beredd att ta någon risk tar den största risken, sade Jean-Claude Juncker.