Arkivbild. Europas befolkning ser pessimistiskt på framtiden  och har lågt förtoende för euron.

Arkivbild. Europas befolkning ser pessimistiskt på framtiden och har lågt förtoende för euron.

Bild: Moon Lee

Pessimismen griper tag om Europa

Tre av fyra européer tror att tillväxten i ekonomin låter vänta på sig. En minoritet tror att euron har mildrat krisens effekter.

I en opinionsundersökning om européerna och krisen som Europaparlamentet låtit göra i september och som presenterades på fredagen framgår bland annat att opinionen i Finland blivit allt mer euroskeptisk. Även i Sverige faller förtroendet för euron till nya bottennivåer.

Inom loppet av fem månader, från april till september, föll det finska folkets tro på att euron har mildra effekterna av krisen från ett stöd för den uppfattningen på 50 procent till 39 procent enligt undersökningen. I Sverige var fallet i opinionen lika stort. Bara 20 procent av svenskarna anser numera att euron har mildrat de negativa effekterna av krisen. Det är lägst i EU.

Hos de vanligtvis euroskeptiska britterna ökade under samma tid förtroende för euron och dess mildrande effekter på krisen  med 17 procentenheter till 43 procent. För EU överlag ligger opinionen stilla med 34 procent av befolkningen som anser att euron haft en positiv effekt på krisen.

Tre av fyra européer tror att tillväxten i ekonomin låter vänta på sig. Mer än hälften i den gruppen tror att tillväxten dröjer i många år medan andra halva tror att tillväxten kommer inom de närmaste åren. Färre än två av tio medborgare anser att tillväxten redan är här eller kommer inom några månader.

Mest pessimistiska är grekerna där den ekonomiska framtidstron tycks vara närmast utraderad. Greker (63 % av befolkningen) och portugiser (62 %) ser mest mörkt på framtiden och tror att tillväxten kommer att dröja i flera år medan svenskar (17 %), finländare (25 %) och danskar (26 %) delar den uppfattningen om de egna landets ekonomiska framtid.

Ända sedan krisen i världsekonomin först slog till hösten 2008 har frågan varit hur man bäst bekämpar den. Européerna tycks ha tröttnat på sina politiker eller möjligtvis andra länders politiker som inte kommer tillrätta med de ekonomiska problemen. Nästan sju av tio EU-medborgare vill se automatisk bestraffning av länder som bryter mot EU:s regler för statsskuld och budgetunderskott. Hårdast i den frågan är finländarna där närmare nio av tio invånare är inne på den linjen. i Sverige har 74 procent samma uppfattning.

Även förslaget att länderna ska visa varandra  sin nationella budgetar innan de antas har ett stort stöd i den europeiska folkopinionen. Två av tre säger ja till det. Lika många tror att bildandet av ett oberoende europeisk kreditvärderingsinstitution kan balansera inflytandet från dagens institut.

Förslaget på införandet av euroobligationer, ett sätt att ordna fram billigare lån för krisande euroländer, har ett betydligt större stöd i krisländerna än i länder med bättre ekonomi. Euromedborgarna är delade i tre grupper där 38 procent  säger ja, 33 procent säger nej och 29 procent vet inte. I Tyskland finns det största motståndet där en majoritet säger nej till obligationerna. Som god tvåa i obligationsmotstånd kommer Finland där 46 procent säger nej.

Att EU:s medlemsstater i solidaritetens namn skulle ska ta en del av EU-ländernas skulder gemensamt välkomnas av greker (84 % av invånarna) men avvisas mest av finländare (62 %). Närmare åtta av tio finländare, högst av alla EU-länder, anser  att något sådant vore en bestraffning av medlemsstater som sköter sig.