Nicolas Sarkozy och Angela Merkel.

Nicolas Sarkozy och Angela Merkel.

Bild: Europeiska rådet

Spänningarna stiger inför toppmöte

Med bara en dag kvar innan euroländerna träffas i Bryssel för vad som förväntas bli utdragna nattmanglingar tyder inte mycket på att man kommit närmare en ”lösning på krisen”. Att helgens mötesmaraton, där finans-, utrikes- och premiärministrar byter plats vid mötesborden i Bryssel likt en paneuropeisk version av leken Hela havet stormar, ska få slut på den konstanta kris som präglar Europa nu tror inte längre någon.

EU:s ledare visar ändå upp en fast beslutsamhet om att vinna tillbaka något av marknadens förlorade förtroende. Diskussionerna kretsar kring hur eurozonens krisfond EFSF ska kunna användas på bästa sätt, det vill säga göra fonden så stor som möjligt med minsta möjliga risktagande, och hur Europas storbanker ska fyllas på med nya pengar.

Vid ett extrainkallat möte i Frankfurt igår träffades Angela Merkel och Nicolas Sarkozy för att komma överens, men förgäves. Efter ett två timmar långt möte, där även flera andra EU-toppar fanns med, skildes de åt utan att tala med pressen, rapporterar Financial Times.

Tyskland och Frankrike har olika syn på hur EFSF ska behandlas. Frankrike trycker på för att krisfonden EFSF görs till en bank som kan använda sig av ECB för att skapa mer kapital, något både ECB och Tyskland motsätter sig. Angela Merkel har redan haft svårt för att öka sitt lands garantier till drygt 200 miljarder euro – ytterligare risktagningar blir svåra att svälja för hennes regeringskoalition.

Istället stödjer Tyskland förslaget att krisfonden ska användas till garantier för att täcka upp eventuella skuldnedskrivningar hos euroländer som Italien och Spanien. Om till exempel Italien behöver låna 10 miljarder på marknaderna lånar de också två miljarder av EFSF som läggs undan på ett separat konto. Då vet investerarna att det finns täckning för en skuldnedskrivning på 20 procent. Därmed blir italienska statspapper attraktivare och Italiens lånekostnader sjunker.

Långt innan frågan med EFSF är löst kommer euroländerna att börja arbeta med hur den permanenta krisfonden ESM ska se ut. Ursprungligen skulle den fonden träda i kraft i mitten på 2013, men allt fler ledare vill att det sker tidigare. Enligt Reuters kommer euroländerna ta beslut om att ett förslag på hur den ska se ut ska vara klart i slutet av november.

Den andra stora frågan, om bankernas så kallade rekapitalisering, orsakar också huvudbry. IMF gick för en månad ut sedan och sade att det behövdes 200 miljarder euro. Nu har den europeiska bankmyndigheten genomfört ett test som tycks peka på att siffran blir lägre, neremot 90 miljarder euro, drygt 800 miljarder kronor. EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso lovade dyrt och heligt inför EU-parlamentet i förra veckan att en alleuropeisk plan för hur bankerna ska få in pengar kommer att presenteras efter toppmötet.