Svåra jordbruksförhandlingar väntar

Spelplanen är klar, och nu ska EU:s mest kontroversiella stöd - jordbruksstödet - omförhandlas. Det ska bli yngre, grönare och rättvisare, menar EU:s jordbrukskommissionär Dacian Cioloş.

EU:s jordbruksstöd har fått kritik för snart sagt allt. För att det skapar snedvriden konkurrens, högre matpriser, miljöförstöring och orättvisor. Under 1980-talet gav jordbruksstödet upphov till så kallade smörberg, mjölkfloder och vinsjöar runtom i Europa. Orsaken var att direktstödet blev en morot för att framställa mer och mer av vissa matvaror. Världshandelsorganisationen WTO tog EU i örat för att den skapat obalanser i handeln genom att med skattesubventioner exportera dessa varor.

Jordbrukspolitiken gjordes om 1992 så att stödet gick till att bruka jorden eller ta hand om djur istället för att direkt stödja vissa produkter. I dag får man EU-pengar utifrån hur mycket mark man äger.

En konsekvens av detta är att exempelvis flygplatser och golfbanor idag kan få stöd. I ett förslag till ny jordbrukspolitik vill kommissionären Dacian Cioloş föra in en klausul om att endast ”aktiva brukare” kan få stöd. Att enas om en definition av ”aktiv” kommer dock troligtvis att bli en stor stötesten i de kommande förhandlingarna.

När tio nya länder gick med i EU år 2004 fick de bara en mindre del av jordbruksstödet. Man mätte vilka kostnader bönderna hade för jorden, eller priset på utsäde, boskap och maskiner, och då behövde följaktligen västbönderna mest. Man mätte också hur produktiv mark man hade. Idag kan en bonde i Estland få 80 euro per hektar medan hans kollega i Nederländerna kan få upp till 3-400 euro för samma areal.

I Cioloş förslag ska dessa siffror jämnas ut, de fattigare bönderna i öst börjar få högre kostnader de med. Men kritiker, däribland Sveriges landsbygdsminister Eskil Erlandsson, menar att det fortfarande inte är tillräckligt rättvist.

Genomsnittsåldern för jordbrukare i EU är i dag 65 år.  I EU-kommissionens förslag avsätts pengar till startstöd för jordbrukare under 40 år. Man vill också att 30 procent av direktstöden ska gå till att främja miljövänligare jordbruk.

Cioloş vill även införa ett maxtak på 300 000 euro i stöd per år. Kritiker menar att det kan leda till att jordbrukarna delar upp sina ägor på fler, mindre företag för att på så sätt komma runt detta.

Tidigare jordbruksförhandlingar har i genomsnitt tagit sex månader att få igenom. Men i och med Lissabonfördraget kommer nu EU-parlamentet att ingå i förhandlingarna för första gången.

Personer med insyn i processen förutspår att det därför kommer ta minst 18 månader att komma fram till hur EU:s jordbruksstöd kommer se ut mellan 2014-2020. Sammanlagt utgör jordbruksstödet 42 procent av EU:s hela budget - mycket pengar att bråka om, alltså.

Förhandlingarna mellan medlemsländerna har redan satt igång. Enligt vad Europaportalen erfar är inget medlemsland nöjt med hur förslaget ser ut.