– Jag är hoppfull, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) inför starten av EU:s jordbruksförhandlingar.

– Jag är hoppfull, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) inför starten av EU:s jordbruksförhandlingar.

Bild: Anders Selnes

Sverige hoppas på kompromiss om jordbruket

Nu startar mångmiljardkampen om Europas framtida jordbrukspolitik. På onsdag släpper EU-kommissionen sitt förslag på EU:s nya jordbrukspolitik. En politik som Sverige hoppas kunna påverka.

På onsdag presenterar EU-kommissionen sitt förslag på hur jordbrukspolitiken ska se ut i EU mellan åren 2014 och 2020. Det handlar om mycket pengar: närmare bestämt drygt 500 miljarder kronor per år, eller över 3500 miljarder kronor sammanlagt för sju år, om nivån blir oförändrad. Budgetens storlek bestäms av finansministrarna och innehållet av jordbruksministrarna.

Sverige tillhör en mindre grupp av länder som vill se en jordbrukssektor som i betydligt större utsträckning står på egna ben utan bidrag från samhället och skattebetalarna. På sikt vill Sverige ta bort allt direkt ekonomiskt stöd som bönder och jordbruksföretag får. Kvar skulle bara bli bidrag för klimat- och miljöåtgärder.

Kampen om jordbrukspengarna handlar i första ledet om hur mycket av EU-budgeten som ska gå till jordbruket.  I andra ledet om hur pengar ska användas, vad som på EU-språket kallas första och andra pelaren.

I år beräknas 360 miljarder kronor i stöd gå direkt ner i EU-böndernas fickor (första pelaren) medan landsbygdsutveckling (andra pelaren) med krav på klimat– och miljöanpassning kostar Europas skattebetalare 130 miljarder kronor per år. Ytterligare 28 miljarder kronor används i huvudsak till exportstöd och uppköp för lagring, en mindre del går till kontroll och administration.

Europaportalen fick ett samtal med landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) om de stundande förhandlingarna.

Om du som svensk landsbygdsminister fick bestämma själv, hur skulle EU:s jordbrukspolitik då se ut?

– Det viktigaste för mig är att vi har ett miljöstöd som gör att vi använder de marker vi har i Europa på ett hållbart sätt. Att bruka utan att förbruka. Ibland måste vi då ha lite lagstiftning, avgifter, eller stöd för att styra i den riktning vi vill. Det tycker jag vi skall ha gemensamt i Europa.

Du vill inte se en nationalisering av jordbrukspolitiken?

– Absolut inte. Det skulle innebära att vi skulle få åtminstone 27 olika jordbrukspolitiker. Det skull gå emot den marknadsliberalism jag står för.

Så bönderna ska bli miljöarbetare?

– Ja, och i det ligger också att producera mat och energi.

Hur ser Sveriges linje ut inför jordbruksförhandlingarna i EU?

– Jag har några huvudlinjer som jag tycker är viktiga: Mer rättvisa – det skiljer oerhört mycket mellan gamla och nya medlemsstater. Förenkla politiken så den blir begriplig både för aktörer och medborgare och ett större fokus på nya utmaningar som klimat och miljö. Vi måste få ner de kostnader som ligger i det här politikerområdet.

Tror du att EU-kommissionen på onsdag kommer att lägga ett förslag som följer svenska önskemål?

– Det har ju läckt lite efter hand och tendenser finns till mer rättvisa och en förgröning av politiken. Enkelhet i jordbrukspolitiken däremot, i det som jag har sett, tycker jag går åt andra hållet.

Vad kommer att vara svårast för Sverige att få gehör för?

– En jättesvår fråga att svara på. Jag vet att det förekommer brytningar mellan kommissionärerna när det gäller frågor om rättvisa mellan länder och hur mycket som ska läggas på den andra pelaren i förhållande till första pelaren. Möjligen kommer det svåraste att bli att få över tillräckligt med resurser till den andra pelaren. Vi är i ytterkanten bland de som vill ha ett större fokus på andra pelaren. Det är klart att när man är i ytterkanten så är det alltid svårt att få precis som man vill.

Är en ytterkantsposition ideal när man ska förhandla?

– Det beror på vad det handlar om. Ibland kan det vara det.

Vad har du för upplägg för att flytta över pengar från direktstöd till miljöstöd?

– Förhandlingsupplägg pratar jag med mina kollegor om. Det delger jag inte utåt.

Men har Sverige några allierade på den punkten?

– Att det finns, i olika utsträckning, ett fokus på det som ligger i den andra pelaren är helt klart. Som exempel att vi ska ha sysselsättning och åkerbruk i hela Europa. Andra utmaningar är torka, vattentillgång och översvämningar. Landsbygdsutveckling är också i fokus i stort sätt i hela Europa.

Vad är det viktigaste att ändra på: nivån på budgeten eller jordbrukspolitikens innehåll?

– Båda är lika viktiga. Självklart ska vi kämpa på alla fronter. Vad gäller kostnader och storlekar på budgetar så ligger det primärt inte på mitt fögderi att bestämma det. Men även där har jag en mission att föra i Europa.

Är du hoppfull om att kunna göra den här manövern att flytta pengarna?

– Ja, jag är hoppfull. Däremot kommer det säkert att bli en kompromiss, säger Eskil Erlandsson.