Sverige kämpar för EU-inflytande
BRYSSEL 23 oktober 2011 | EU går mot ny fördragsändringEU:s ledare kom på söndagens toppmöte i Bryssel överens om att undersöka vilka fördragsändringar som kan behövas för att komma tillrätta med krisen, något Sverige motsatte sig. Men inga avgörande beslut om varken Grekland, banksektorn eller krisfonden EFSF togs.
Eurozonsländerna vill se över en fördragsförändring för att stödja behovet av ökad fiskal disciplin, det vill säga sunda statsfinanser. Herman Van Rompuy har ombetts återrapportera om detta på toppmötet i december. Fördragsförändringar måste tas gemensamt av alla 27 EU-länder, även om det, som i det här fallet, bara har verkan på eurozonen.
– Vårt mål är inte att ändra i fördraget. Vårt mål är att skapa en djupare europeisk integration och skapa finansiell stabilitet och om det krävs fördragsändringar så måste vi vara beredda att göra dem, sade Herman Van Rompuy efter att EU-toppmötet avslutats och innan euroländerna hade sitt eget toppmöte.
Sveriges statsminister Fredrik Reinfeldt (M) tillbakavisade på väg in till mötet sådana diskussioner. Det är inte det som löser krisen, menade han. Efter mötet var han fortsatt skeptisk.
– Jag vill understryka att det inte är klart vad en fördragsförändring exakt ska leda till. Flera länder har pekat på andra lösningar för att förbättra EU-ländernas budgetdisciplin och där har Sverige varit väldigt drivande, sade Fredrik Reinfeldt till svenska journalister.
Sönfagens möte drog ut på tiden efter långa och uppsplittrande diskussioner om hur inflytandet för de länderna som inte har euron ska se ut över beslut som påverkar hela Europa. Storbritannien, Polen och Sverige ska ha drivit på för att mötena med alla 27 länder ska hållas före euroländernas toppmöten så att man inte riskerar att bara tvingas godkänna vad euroländerna kommit överens om.
Så blir det också: när euroländerna ska samlas för viktigare beslut ska också hela EU samlas innan. Skälet till att mötet på onsdag ska föregås av ett EU27-möte är att det finns en tydlig koppling till banksektorn och banker är så kallad EU27-kompetens.
Men Angela Merkel var tydlig med vad hon ansåg om uppdelningen av euroländer och övriga.
– De verkligt avgörande besluten måste euroländerna ta, sade Merkel.
Diskussionerna om de verkligt hårda frågorna – hur och med hur mycket Europas banker ska få kapitaltillskott, med hur mycket Greklands skulder måste skrivas ned, och hur den stora krisfonden EFSF ska kunna biffas upp ordentligt – fick inget slut på söndagen. De fortsätter i veckan och på onsdag följer en trestegsraket av möten. Först EU:s finansministrar, sedan alla EU:s stats- och regeringschefer och sedan euroländernas ledare.
Fotnot: Europaportalen följde söndagens möte via en liveblogg, den hittas här.
Transparensmeddelande enligt EU-förordning (EU) 2024/900
Denna annons är politisk reklam producerad och betald av Socialdemokraterna i Europaparlamentet.
Annonsen syftar till att väcka intresse för Facebooksidan från Socialdemokraterna i Europaparlamentet. Annonsutrymmet gäller för perioden 15 december 2025 – 14 december 2026 på Europaportalen.se till en kostnad av 89 515 kr.
Om du anser att detta meddelande inte uppfyller kraven i EU:s förordning om politisk reklam ska du i första hand kontakta red@europaportalen.se. Alternativt gör du en anmälan till Mediemyndigheten genom att använda den här e-tjänsten.