Klimat- och energipolitik | EU:s och Sveriges läge och mål
Senast uppdaterad: 2 april 2026
Klimat- och energimål 2030
EU-länderna har beslutat att unionen ska vara klimatneutral senast 2050. Fram till 2030 ska utsläppen av växthusgaser och energiförbrukningen minska medan andel förnybar energi och upptagning av växthusgaser ska öka, se tabell 1 och 2 nedan.
Utsläppen ska minska genom tre åtgärder: handel med utsläppsrätter inom EU (ETS), nationella åtgärder för att minska utsläppen (ESR) och ökat upptag av växthusgaser i skog och mark (LULUCF).
Utsläppsminskningar genom handel med utsläppsrätter (ETS) är gemensamma för EU, här finns inga nationella mål för medlemsländerna. Men det finns två nationella mål kallat ESR-målet och LULUCF-målet. Sverige har bundit sig att halvera sina nationella utsläpp till 2030 (ESR) och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark (LULUCF).
| TABELL 1. Klimat och energimål i EU | Läge i EU 2023 | Mål 2030 för EU |
| Minskade utsläpp av växthusgaser jmf. 1990 (ETS + ESR) | 37,2 procent, 2024 | 55 procent* |
| Upptag av växthusgaser i skog och mark (LULUCF) | 198 MtCO2e**2023 | 310 MtCO2e** |
| Andelen förnybar energi | 25,2 procent, 2024 | minst 42,5 procent |
| Energianvändning (slutlig) | 900 Mtoe***, 2024 | Max 763 Mtoe*** |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa. * Enligt kommissionens uppskattningar kommer ett fullständigt genomförande av 55 % -paketet att leda till en minskning på 57 %.** MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser. *** Mtoe betyder miljoner ton oljeekvivalenter, ett mått på energiinnehåll.
Sveriges mål enligt EU-beslut
Sverige har bundit sig i EU att minska sina utsläpp av växthusgaser (ESR) och öka upptaget av växthusgaser i skog och mark (LULUCF). Sverige måste halvera sina utsläpp till 2030 jämfört med 2005. Likaså måste skog och mark i Sverige lagra närmare fyra miljoner ton mer växthusgaser 2030 jämfört med ett genomsnitt för åren 2016-2018. Utöver dessa mål finns i Sveriges fall även olika mål som riksdagen satt upp, dessa behandlas inte här.
| TABELL 2. Sveriges klimat och energimål i EU | Läge Sverige | Bindande EU-mål 2030 för Sverige |
| Minskade utsläpp av växthusgaser jmf. 2005 (ESR) då Sverige släppte ut 43,2 MtCO2e. | -29,4 procent, eller 30,5 MtCO2e, 2024 |
-50 procent, eller högst utsläpp på 21,6 MtCO2e |
| Öka inlagring av växthusgaser i skog och mark med 3,955 MtCO2e jämfört med snittet för 2016-2018: 43,366 (LULUCF) | Inlagring 31,223 MtCO2e 2023 | Öka upptaget växthusgaser: med 3,955 MtCO2e från 43,366 till inlagring totalt 47,321 MtCO2e |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källan. MtCO2e betyder miljoner ton koldioxidekvivalenter, ett mått på mängden växthusgaser.
Energieffektivisering och förnybart
Jämfört med 2005 ska EU till 2030 minska sin primära energiförbrukning med 34 procent till högst 992,5 Mtoe. Här finns dock inget specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt.
Andelen förnybar energi i EU ska fördubblas mellan 2020 och 2030 till minst 42,5 procent, men gärna 45 procent. Sverige har i särklass den största andelen förnybar energi bland EU-länderna: 66 procent 2023. Inte heller här finns något specifikt krav på enskilda medlemsländer utan målet är gemensamt.
|
TABELL 3. Andelen förnyelsebar energi |
2023 |
Mål 2030 |
|
EU-genomsnitt |
42,5 – 45 procent |
|
|
Sverige |
Inget bindande EU-mål |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källan.
Svenskarnas energianvändning och utsläpp i EU
När all energi som förbrukas i ett EU-land, den så kallade primära energianvändningen, delas med antalet invånare framgår vilka som förbrukar mest energi. Svenskarna förbrukar mer energi än andra i EU räknat per person och hamnar på delad tredje plats i förbrukningsligan efter Luxemburg och Finland. Minst energi per person i EU förbrukar malteser.
|
TABELL 4. Energianvändning per capita |
2011 |
2021 |
Förändring |
|
EU-genomsnitt |
- 9 % |
||
|
Sverige |
- 16 % |
Källor: Klicka på länkarna i tabellen för att se källa.
Grekland redan i mål
I graf 1 nedan framgår att Grekland som enda land redan uppnått sitt klimatmål när det gäller de skarpa ESR-målen. Sverige ligger på fjärde plats i den ligan. I botten återfinns Malta, Litauen och Irland.
