Anders Borg (M).

Anders Borg (M).

Bild: Anders Selnes

Skeptisk Borg ger EU besked

Sverige kommer att betona sitt avståndstagande mot euroobligationer när EU:s finansministrar möts på onsdag. Samtidigt vill regeringen slå ett slag för det nationella självbestämmandet i ekonomiska frågor. Det sade finansminister Anders Borg (M) till journalister efter möte med riksdagens EU-nämnd på fredagen.

I onsdags lade EU-kommission fram ett förslag med flera olika varianter på euroobligationer för diskussion.  Men trots att det rör sig om något som kan lika en utredning vill Sverige redan nu sätta ner foten.

– Vi tror att det finns andra och mer effektiva vägar för att hantera krisen. Obligationerna leder bara till ökad skuldfinansiering i Europa. Nyckeln till att hantera marknadssituationen måste ligga i Spaniens och Italiens händer, sade finansminister Anders Borg.

En annan fråga som blir allt hetare i EU och som ogillas i Stockholm är Tysklands krav på fördragsändringar.  Men Borg vill inte helt avvisa förslaget att tvinga fram tuffare budgetregler i eurozonen.

– Det är för tidigt i de här diskussionerna och vi ska arbeta genom förslagen men jag vill markera en konstruktiv skeptisk hållning. Vi anser förstås att euroländerna måste förstärka sitt samarbete för det är ett riskmoment för hela världsekonomin när vi har så pass stor oro kring ett antal sydeuropeiska länder. Vi ska försöka påverka processen så att den går i vår riktning med stram och återhållsam budgetpolitik samtidigt som vi så långt som möjligt skyddar ett nationellt beslutsfattande.

Här finns en traditionell svensk hållning där nationellt beslutsfattande och nationellt ansvarstagande är centrala begrepp i regeringens EU-politik.

– En väldigt tydlig svensk synvinkel under många år har varit att man måste hålla på nationellt beslutsfattande kring socialförsäkringar, skatter, vi måste respektera att arbetsmarknadens parter ska bära huvudansvar för lönebildningen. Det här är markeringar som vi måste göra.  

Å andra sidan om fördragsförändringarna bara rör euroländerna är sannolikheten att Sverige i slutändan skulle säga nej mycket liten.

Sverige har under hösten varnat för ett ökat utanförskap för länder utanför eurosamarbetet.  Nu vill finansministern tona ner den motsättningen.  

Vad konkret hotar Sverige om Europasamarbete delas upp i ett A- och B-lag?

– Jag tycker vi har fått en stor förståelse för att EU-27 är den centrala beslutsmekanismen i EU. Det finns en bred uppbackning för det från bland andra Tyskland men också från länder som inte är medlemmar i eurozonen. Man måste komma i håg att det inte finns en enhetlig eurozonsuppfattning. Sverige Tyskland, Holland och Danmark har ofta väldigt likartade uppfattningar, säger Anders Borg

Kan Sverige klaga på utanförskap när man själv inte vill vara med i eurosamarbetet?

– Vi är i sitsen att vi har haft en folkomröstning och den sade nej. Vi är konstruktiva Europavänner och vi måste göra vad vi kan för att vara med och påverka i de här diskussionerna.

Ligger folkomröstningen i vägen för det här?

– Vi har haft en folkomröstning och är därför inte medlemmar i euron. Det är den situationen vi har att hantera.

Ångrar du det?

– Vi har haft en ekonomisk utveckling som varit bra utanför eurozonen också. Under krisen har det snarast vara en fördel att vi som land hamnade utanför.

Så vi är i de bästa av världar: Vi står utanför euron men samtidigt ska vi ha inflytande i samarbetet?

– Därför att vi är konstruktiva partners för att vi är bredda att ta ansvar. Vi har till exempel gjort fler bilaterala hjälppaket än något annat land. Vi är konstruktiva trots att vi inte är med i eurozonen.

Kommer det att komma fler hjälppaket från svensk sida?

– Det får vi se och pröva från fall till fall. Men det är inte aktuellt när det gäller länder som Grekland och Portugal.

Är lånen en bra affär för staten?

– De hjälppaket vi hittills har gjort för Island och Lettland har gett en relativt rimlig avkastning.