Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy hälsar den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt (M) välkommen.

Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy hälsar den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt (M) välkommen.

Bild: Europeiska Unionens råd

Sverige går med i finanspakten

Regeringen och Socialdemokraterna fick genom sina krav – Sverige blir nu ett av 25 EU-länder i finanspakten. Däremot kunde Sverige som enda land inte ställa sig bakom det uttalande om tillväxt och jobb som de övriga EU-ledaren enades om.

Sverige tillsammans med 24 andra EU-länder kommer att gå med i finanspakten. Det stod klart efter måndagkvällens EU-toppmöte i Bryssel. Tjeckien och Storbritannien står utanför.

– Otroligt bra för oss att vara med i sammanhang där förutsättningarna för att skapa bättre ordning i Europas ekonomi avhandlas, sade den svenske statsministern Fredrik Reinfeldt (M) efter EU-toppmötet i Bryssel.

Han menade att de fyra krav som regeringen tillsammans med Socialdemokraterna ställt innan mötet har infriats.

– Det regelverk som inrättats är skrivet på ett sådant sätt att det gäller de 17 euroländerna, men har ingen legal verkan på för Sverige, sade Reinfeldt och tillade att det är garanterat Sverige självt som beslutar huruvida man vill gå med i euron i framtiden eller inte.

De icke-euroländer som går med i finanspakten ska få delta på minst ett eurogruppsmöte per år och när det handlar om konkurrenskraft, eurosamarbetets utformning och dess framtid.

– Det är en förstärkning av inflytande som är viktig för oss, sade Reinfeldt.

– Det viktigaste är att euroländerna får ett budgetramverk som om det följs kommer att göra den resa som Sverige har gjort de senaste 10-15 åren, sade statsministern.

På EU-toppmötet i mars ska finanspakten skrivas under formellt, sedan ska det ratificeras i alla paktländernas parlament. Den första januari 2013 tas finanspakten i bruk.

Huvudfrågan på måndagens EU-toppmöte handlade om tillväxt och jobb. Till det skrevs ett icke bindande uttalande som alla EU-länder förutom Sverige skrev under på.

– Jag hade inget parlamentariskt stöd för att ställa mig bakom detta uttalande, sade Fredrik Reinfeldt och hänvisade till Socialdemokraternas invändningar i riksdagens EU-nämnd.

– Här nämns ju bland annat vikten av att sänka trösklar för de grupper på arbetsmarknaden som står längst från genom särskilt riktade skattlättnader som sänker arbetsgivaravgifter, sade Reinfeldt när han förklarade varför Socialdemokraterna inte kunde gå med på att ställa sig bakom uttalandet.

Fredrik Reinfeldt var tvungen att lämna mötet tidigare av okänd anledning. De övriga EU-ledarna uppmanade Grekland att komma överens med de privata investerarna om en skuldnedskrivning som landet måste genomföra för att kunna få ett nytt krislån.