EU-parlamentariker Olle Schmidt (FP) är kritisk till en finanskatt på EU-nivå. Arkivbild.

EU-parlamentariker Olle Schmidt (FP) är kritisk till en finanskatt på EU-nivå. Arkivbild.

MittEuropa »
Finansskatt slår mot pensionssparare

Varför experimentera med en ny osäker skatt mitt i brinnande skuldkris. En Tobinskatt fungerar bara optimalt om den införs globalt. Det skriver Olle Schmidt, Europaparlamentariker (FP).

Nu försöker EU-kommissionär Semeta sälja in den finansiella transaktionsskatten i Sverige. I 40 år har förslaget om tobinskatt diskuterats och en gång införts - i Sverige på 80-talet. Då med förödande konsekvenser. Resultatet blev att 60 procent aktiehandeln flyttade till London.

Få skatter väcker så mycket känslor som den finansiella transaktionsskatten. Argumentet för och emot skatten är välkända. De som argumenterar för skatten hävdar att den ger egna resurser till EU och kan minska spekulation som banker och fondbolag ägnar sig åt.

Argumenten emot är också välkända. Antalet transaktioner minskar. Enligt Kommissionens egna beräkningar minskar aktie- och obligationshandeln med tio procent och derivathandeln med upp till 70-90 procent. Om den införs i Europa så drabbas pensionssparare och vanliga bankkunder genom att skatten förs över på kunderna. Svenska pensionsbolag får betala skatten på sina stora transaktioner. Det är självklart det får effekter på pensionsspararnas kapital som de förvaltar. Det är pensionsspararna riskerar stå för notan när bankerna och pensionsbolagen i förlängningen låter kunderna betala skatten.

I en global ekonomi är det naturligtvis främst argumentet att transaktionerna flyttas från Europa till andra finanscentra. Skatten är dessutom enligt EU-kommissionens egna beräkningar ett hot mot europeisk tillväxt eftersom den leder till en halv procent lägre ekonomisk tillväxt.

Dessutom är eventuella intäkter av skatten osäkra eftersom andra skatteintäkter påverkas negativt. Är denna skatt verkligen rätt medicin i en tid då Europa behöver högre ekonomiskt tillväxt, inte lägre? Ska en transaktionsskatt införas måste den införas globalt för att den ska kunna fungera. Det vet vi av det svenska valpskattexemplet från 80-talet. Handeln riskerar att flyttas från Europa till andra delar av världen.

Vi vet av erfarenhet att även om en skatt från början är låg finns det incitament att höja skatten med tiden. När momsen infördes i Sverige på 50-talet var den låg, men höjdes successivt. Samma sak med inkomstskatten. Risken är stor för att skatten successivt med tiden kommer att höjas.

Frågetecknen är många över effekterna av skatten. Vad är det som säger att inte transaktionsskatten successivt kommer att höjas? Vad är det som säger att andra skatter kommer att sänkas? Vad är det som säger att skatten inte kommer att leda till lägre tillväxt i Europa? Varför införa en skatt med så osäkra intäkter mitt i skuldkrisen? Det är riskfyllt.

Dessutom finns andra, bättre skatter för att nå samma mål. En bättre modell är till exempel att införa den svenska modellen med en stabilitetsavgift i alla EU-länder, där intäkterna skulle öronmärkas för att förstärka finansbranschens förmåga att hantera framtida kriser. Det finns också ett förslag som en aktivitetsskatt, att beskatta bankernas vinster och bonusar. Men förslaget om att införa en europeisk finansiell transaktionsskatt är allt för äventyrlig.