Grekland förväntas få krislån

Euroländernas finansministrar träffas i kväll i Europeiska rådets sandstensfärgade byggnad i centrala Bryssel. Deras uppgift är att hålla Grekland borta från ruinens brant. De flesta tecken pekar på att grekerna i sista sekunden får ett nytt krislån på 130 miljarder euro.

– Så länge Grekland håller sig på denna smärtsamma reformväg kommer vi också att hjälpa, sade den österrikiska finansministern Maria Fekter till den österrikiska statliga radiostationen ORF på söndagen.

– Att Grekland kommer på benen är värt allt, sade Maria Fekter och syftade på de tuffa villkor hon och de övriga finansministrarna i euroländerna ställer på Grekland för ett nytt krislån.

På söndagskvällen höll euroländerna ett införmöte på tjänstemannanivå.

– Jag tror inte någon vill vara ansvarig för att dra ut kontakten till överenskommelsen i den här fasen, sade en anonym tjänsteman på söndagen till nyhetsbyrån Reuters.

Dock finns en oro att Grekland inte kommer kunna genomföra de nedskärningar som EU och Internationella valutafonden, IMF, kräver.

En analys från IMF visar att den grekiska statsskulden i förhållande till bruttonationalprodukten BNP år 2020 kommer att hamna på 129 procent. Detta är nio procentenheter högre än kravet på 120 procent som EU och IMF ställt.

För att Grekland ska kunna låna pengar på det sedvanliga sättet, genom att sälja statsobligationer på finansmarknaden, måste skulden pressas ned till 120 procent, enligt IMF.

Inför kvällens möte har den grekiska regeringen uppfyllt de tre tuffa villkor som euroländerna ställde för två veckor sedan och en överenskommelse med de privata investerarna om en nedskrivning av landets statsskuld är i praktiken klar.

Grekland har ett akut behov av pengar i statskassan för att kunna betala tillbaka gamla lån på 14,4 miljarder euro den 20 mars. Blir det inget krislån i kväll väntar troligtvis statsbankrutt för Grekland.