“Greklands framtid i euron säkrad”

Tidigt på tisdagsmorgonen meddelade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker att en överenskommelse om ett nytt krislån till Grekland har nåtts.

– Det kommer ge Grekland den tid som behövs för budgetsanering och reformer medan den finansiella stabiliteten bevaras i Grekland och övriga euroländer, sade Jean-Claude Juncker och tillade att Greklands framtid i euron nu är säkrad.

De två huvudingredienserna i överenskommelsen är ett krislån på 130 miljarder euro och en ”frivillig” nedskrivning av de privata investeringarna i den grekiska statsskulden med 53,5 procent.

Tillsammans ska dessa åtgärder se till att Greklands statsskuld i förhållande till bruttonationalprodukten, BNP, år 2020 kommer att skänkas till 120,5 procent. Enligt Internationella valutafonden, IMF, krävs en statsskuld på 120 procent av BNP för att landet åter ska kunna låna på finansmarknaden med acceptabla villkor.

Trycket på Grekland har varit hårt för att det skulle få det nya krislånet. Faktumet att det förra lånet som Grekland fick inte hjälpt landet ur krisen har ökat misstänktsamheten i EU-kretsar.

– Vi förväntar oss att denna solidaritet utan motstycke hos Greklands europartner nu matchas av ett starkt åtagande från de grekiska politiska ledarna, sade EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn.

Greklands premiärminister Lucas Papademos var efter mötet ”mycket nöjd” med krispaketet.

– Vi har nu förmågan att gå framåt med stabilitet, minska osäkerheten och öka förtroendet för den grekiska ekonomin för att skapa bättre förutsättningar, sade Lucas Papademos.

Den svenske finansministern Anders Borg (M) menade inför tisdagens möte mellan EU:s alla finansministrar att uppgörelsen är ett betydande framsteg.

– Grekerna är kvar i sin tragedi. Men jag tror att vi har reducerat det grekiska problemet till just ett grekiskt problem, sade Anders Borg som menade att riskerna för resten av Europa nu minskat påtagligt.

Hans nederländske kollega Jan Kees De Jager som tillsammans med Tyskland och Finland tryckt på för hårdare villkor för Grekland menade att uppgörelsen ”inte var något att jubla över” och ”ett program med risker”, rapporterar den nederländska tidningen de Volkskrant.

I uppgörelsen ingår även att Grekland ska skriva in i sin konstitution att avbetalning av statsskulden ska vara högsta prioritet. Finansministrarna kom överens om att sätta upp ett tillfälligt deponeringskonto som de grekiska ledarna inte har tillgång till. Detta ska innehålla pengar som räcker till att betala av på statsskulden minst tre månader framöver.

Dessutom ska den så kallade trojkans roll i Aten stärkas och göras permanent för att se till att Grekland lever upp till sina åtagande. Trojkan består representanter från EU-kommissionen, Europeiska centralbanken ECB och IMF.

De privata investerarnas ”frivilliga” nedskrivning av 53,5 procent av sina lån till den grekiska staten ska vara klar inom några dagar enligt Jean-Claude Juncker.