Statsminister Fredrik Reinfeldt försvarade finanspakten vid onsdagens riksdagsdebatt.

Statsminister Fredrik Reinfeldt försvarade finanspakten vid onsdagens riksdagsdebatt.

Bild: Anders Selnes

Reinfeldt och Ohly i strid om finanspakt

Riksdagsjakt efter finanspaktens kärna: Stenhård nedskärningspolitik eller sund budgetpolitik.

– Förhoppningen är att finanspakten, med tydliga krav på nationell budgetlagstiftning i eurozonen, ska minimera risken att Europa ännu en gång hamnar i ett svårt ekonomiskt läge, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) när han i riksdagen på onsdagen försvarade uppgörelsen med Socialdemokraterna att Sverige ska ansluta sig till pakten.

Med tydlig adress till paktens kritiker pekade Reinfeldt på fyra skäl för att Sverige ska delta i finanspakten trots att Sverige redan har liknade regler. Det finns ett starkt svenskt egenintresse av en europeisk återhämtning. För det andra kan Sverige bidra med nyttig kunskap från det egna budgetarbetet på 1990-talet. Att Sverige får sitta med vid mötena är ytterligare ett skäl och slutligen att samarbete i Europa är bra i sig.

Statsministern betonade också vad finanspakten inte var och framför allt då att pakten inte innebär några förpliktelser för Sverige eller att Sverige skulle tvingas in i eurosamarbetet.

Men alla var inte lika övertygade. Kritiken kom framförallt från Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
– Ingen av de fyra skälen svarar på frågan om europakten är bra eller dålig. Men pakten innebär ytterligare nedskärningar, minskad demokrati och ökad centralstyrning. Något annat går inte att läsa ut, sade Lars Ohly (V).

Ohly sade att orsaken till att Sverige klarat sig bra i krisen är att svenska folket röstade nej till euromedlemskapet 2003 och det borde statsministern vara tacksam för.
– Regeringen har en mer negativ än positiv argumentation för pakten: Sverige kommer inte att behöva följa regelverket. Det kommer inte att bli några försämringar av arbetsrätten. Det är en dålig argumentation och det tror jag att statsministern inser. Men det finns inga bra skäl att tala för ökad centralstyrning, minskad demokrati och ökade nedskärningar.

Fredrik Reinfeldt menade att den europeiska debatten handlar om huruvida det är rätt att ha bra budgetdisciplin eller inte.
– Vänsterpartiet vill kunna göra slut på mer skattepengar än vi har. Men det är fel svar till europeiska länder som på några få år har fördubblat sin statsskuld: Fortsätt ni att leva över era tillgångar - skicka notan på framtida generationer. Det är fel väg, betonade Reinfeldt.

Under hösten kommer riksdagen att besluta om den svenska anslutningen till finanspakten som sedan ska gälla från årsskiftet 2013. Men frågan är hur pakten som kan ses som en skärpning av den femton år gamla stabilitets- och tillväxtpakten, som både Tyskland och Frankrike brutit mot, ska lyckas öka budgetdisciplinen i EU.

– Beslutsamheten och allvarsamheten är mycket större nu. Jag är övertygad om att det här blir mer av styrande verkan när det används än vad vi sett tidigare, sade Fredrik Reinfeldt.