Den grekiske finansministern Evangelos Venizelos och hans svenske kollega Anders Borg.

Den grekiske finansministern Evangelos Venizelos och hans svenske kollega Anders Borg.

Bild: Europeiska unionens råd/Anders Selnes

Borg: Faran har minskat dramatiskt

Uppgörelsen mellan Grekland och privata investerare lättar den svenske finansministern och betyder att landet får grönt ljus för det nya krislånet.

På fredagsmorgonen kom den grekiska regeringen och privata investerare överens om förutsättningarna för en nedskrivning av landets statsskuld.

Enligt det grekiska finansdepartementet har privata investerare gått med på att skriva ned en del av de sammanlagt 177 miljarder euro som de lånat ut till Grekland.

– Det är en historisk händelse. Vi kommer med detta att bli av med mer än 100 miljarder euro i skuld, sade Pantelis Kapsis, regeringstalesperson, på fredagsmorgonen i grekisk tv.

Investerare tvingas nu ta förluster på upp till 74 procent av sina lån till Grekland. Alternativet hade varit en grekisk statsbankrutt.

– Å republikens vägnar önskar jag att uttrycka min uppskattning till alla kreditgivare som har stött vårt ambitiösa reformprogram och som har delat det grekiska folkets uppoffringar i den här historiska ansträngningen, sade den grekiske finansministern Evangelos Venizelos i ett uttalande.

Finansminister Anders Borg (M) är lättad efter uppgörelsen.

– Faran för det europeiska finansiella systemet har minskat dramatiskt. Det kan naturligtvis komma tillbaka problem och det finns andra länder som till exempel Spanien som kan förnya oron. Men det är en förskjutning av stor betydelse i rätt riktning, sade Anders Borg på fredagen.

Den grekiska regeringen menar att andelen privata investerare som kommer gå med på en nedskrivning av landets statsskuld kommer öka till mer än 95 procent tack vare en tvingande klausul i avtalet. Om detta uppnås, vilket tros bli klart under fredagseftermiddagen, kommer cirka 100 miljarder euro av den grekiska statsskulden att skrivas av.

– Nu får en del ta förluster. Har man gjort investeringar i ett land vars uthållighet kan ifrågasättas, kan man hamna i den situationen. Det är relativt rimligt att även den privata sektorn får bära en del av detta, sade Borg. Han menar att det nu återstår att se om landet i framtiden kommer att behöva ett tredje krislån. Det beror på hur framgångsrikt Grekland tacklar problem med tillväxt.

Målet är att få ned Greklands statsskuld till 120 procent av bruttonationalprodukten, BNP, år 2020. Det innebär att landet kan börja låna pengar på det vanliga sättet, på den internationella finansmarknaden. I dag är statsskulden 160 procent av BNP. 120 procent är fortfarande dubbelt så mycket som euroreglerna tillåter.

Förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och privata investerare har pågått under åtta månader.

På fredagseftermiddagen telefonerade euroländernas finansministrar med varandra för att ta ett beslut om det andra krislånet på 130 miljarder euro till Grekland. I ett gemensamt uttalande ger finansministrarna grönt ljus till lånet.

– Jag välkomnar det betydelsefulla framsteget som gjorts i förberedelsen för det andra grekiska programmet, sade eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker.