Det omstridda flygavtalet med  USA om lagring av passageraruppgifter är nu på väg att antas i EU-parlamentet.

Det omstridda flygavtalet med USA om lagring av passageraruppgifter är nu på väg att antas i EU-parlamentet.

Bild: Thomas

Omstritt datalagringsavtal med USA på väg att antas

På tisdagen röstade EU-parlamentets fri- och rättighetsutskott för ett avtal som ålägger europeiska flygbolag att lämna ut passageraruppgifter till USA. 

31 av ledamöterna i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter röstade för medan 23 gick emot den så kallade PNR-avtalet som ger USA rätt att spara flygdata från europeiska resenärer. En ledamot valde att avstå. Konservativa och socialdemokrater bar upp ja-sidan medan motståndet kom från liberaler, de gröna, vänstern och en mindre grupp socialdemokrater.

Ansvarig för avtalet, liberalen Sophie in ’t Veld, hade rekommenderat utskottet att rösta ned det med hänvisning till bristande rättsäkerhet.

– Genom att rösta för ett avtal som strider mot EU-fördragen och integritetslagar och inte möter EU-parlamentets egna krav förlorar parlamentet sin trovärdighet och EU-medborgarna förlorar på det, sade Sophie in ’t Veld efter omröstningen.

Timothy Kirkhope från den konservativa och euroskeptiska partigruppen ECR som röstade för avtalet menar att dess värde är obestridbart.

– Flygpassagerardatans vikt för vår säkerhet kan inte underskattas. Det här avtalet säkerställer passagerares rättigheter och trygghet och befäster det viktiga partnerskapet för säkerhet mellan USA och EU, sade Timothy Kirkhope.

PNR står för Passanger Name Record och innehåller information om passagerna som insamlas av flygbolag, till exempel namn, adress, telefonnummer, kreditkortsuppgifter, bagageinformation och platsnummer. Det kan även innehålla information om vilken typ av mat passagerare begär (av till exempel religiösa eller medicinska skäl).

Uppgifterna är tänkta att upptäcka och förhindra terrorism och gränsöverskridande brott som kan leda till mer än tre års fängelse i USA.

Enligt avtalet ska uppgifterna ”avpersonifieras” efter sex månader men kunna sparas av amerikanska myndigheter i högst 15 år.

Avtalet ska ersätta en tidigare överenskommelse från 2007.

Den 19 april tar hela EU-parlamentet ställning i frågan. Avtalet kommer då med stor sannolikhet att antas eftersom de största partigrupperna röstade för det i utskottet. Från det att medlemsländerna antagit avtalet kommer det gälla i sju år.