Sophia Eriksson Waterschoot från EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur diskuterar Erasmus.

Sophia Eriksson Waterschoot från EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur diskuterar Erasmus.

Bild: Anders Selnes

Stor EU-satsning på utbildning

Drygt 170 miljarder kronor ska öppna för omfattande utlandsstudier och praktik. I bakgrunden finns en dragkamp mellan akademisk och praktisk utbildning.

Trots kristider föreslår EU-kommissionen en tydligt ökad satsning på utbildning.

I Europaparlamentet diskuteras EU:s kommande utbildningssatsning: Erasmus för alla, som är ett nytt samlingsnamn för EU-program och utbildningar.

När förändringarna i utbildningsprogrammen diskuterades i Europahuset i Stockholm på måndagen var det många som ifrågasatte namnet: Erasmus för alla. Erasmus är i dag ett varumärke för akademiska utbildningar.

Att använda ett namn till allt skymmer yrkesutbildningarna och det icke formella lärandet i studieförbundens regi eller volontärarbete, menade kritiker. Namnet “Learning Europe” skulle vara bättre ansåg någon. Men annars var det mest positiva röster som hördes.

– Jag är i grunden positiv till att man slår ihop utbildningsprogrammen och ökar budget, sade Kent Johansson, Europaparlamentariker för Centerpartiet.

Han ville slå ett extra slag för att lärare och studerande på yrkesutbildningar engagerar sig mer i utbildningsprogrammets möjligheter till utbildning och praktik i annat land.

–  Det här är en Europafråga kopplad till mobilitet och att lära sig av varandra. Inom yrkesutbildningarna finns det ett stort behov eftersom de flesta som i dag jobbar i svensk industri jobbar i en global utmaning, sade Kent Johansson.

Att budgeten för den kommande sjuårsperioden föreslås öka med 70 procent jämfört med nuvarande period är en av de stora nyheterna, men det finns fler.

– Vi inför nya innovativa instrument som studielån för masterstudenter som förhoppningsvis hjälper fler att bli rörliga. En annan nyhet är att vi vill koppla näringslivet i ett närmare samarbete med utbildningsinstitutionerna, sade Sophia Eriksson Waterschoot från EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur.

Vad programmet ska heta och hur det blir med mixen mellan högskola, yrkesutbildning och informellt lärande ska tidigast i december avgöras i förhandlingar mellan Europaparlamentet och medlemsländernas utbildningsministrar. Frågan om budgetens storlek väntar på att finansministrarna ska komma överens om EU:s långtidsbudget.

I Europaparlamentet anses det finnas en majoritet för att stödja kommissionens förslag att höja anslagen. Däremot är det mer osäkert hur medlemsländerna som ska betala för kalaset ställer sig i slutändan.

Har ni fått några signaler från ministerrådet att de vill skära ner budgeten?

– Nej, vi har inte kommit så långt än, sade Kent Johansson.